All Posts By

Sandra

Travels

Äntligen semesterdags!

Ja ni hörde rätt – väskorna är packade, läggan städad, allt jobb inlämnat/presenterat/utskickat samt mina minikollektioner är fotade. JAG ÄR FRI!

Jag tog idag mitt pick och pack till tåget (tunga väskor när man ska vara borta närapå en månad kan jag säga) och sitter nu i Luxemburg. Vi bilar härifrån till Köpenhamn tidigt i morgonbitti och vi är så himla pirriga, sådär som man blev när man var liten och skulle iväg på bilsemester med familjen. Är allt tvättat, är allt packat, har vi laddat ner alla podcasts, har vi köpt rätt roadtripsnacks osv. Älskar att åka på bilsemester haha! Allt kan man packa med sig också. Inte bara hur mycket bagage man nu orkar bära utan en eller fem vinflarror med.

Ni ser min itinerary ovan för första tre veckorna, det blir en rätt flängig semester men jag hinner med att umgås med mååånga vänner och familjemedlemmar så det är det så himla värt. Köpenhamn, Höllviken, Göteborg, Marstrand, Kungshamn, Skövde och Gotland ska jag få hänga i, i underbara sommar-Sverige. Som jag längtar!

Jag hoppas kunna inte bara blogga, utan blogga ikapp lite också.  Juni har varit en helt sjuk månad och jag vill bara tillbaka till mina rutiner, båda jobbmässigt och övrigt i livet. Jag ska nog passa på att ta mig en riktigt funderare på den här livstårtan och alla tårtbitar jag vill pilla in i den också. Bra sak att göra när man kan ta det lite lugnt tänker jag, kanske är det någon som tänker samma?

Första stoppet är som sagt Köpenhamn, vi ska bo på ombloggade SP34 och det ska bli så roligt att upptäcka hotellet och staden igen. Det var längesen jag var där.

Vi hörs i Köpenhamn hörni, och häng med på instagram stories för omedelbara updates!

Ps, det underbara solglasögonkortet i bilden ovan är gjort av Marias vän (och min numera också) Sara som illustrerar superfina kort. Kolla in hennes verk här!

Parisian Life

Milstolpe: mitt första franska presskit (och det från Caudalie!)

Hej vänner! Hoppas ni har en bra start på veckan. Jag ligger faktiskt i sängen natten till onsdag här i Lille av alla ställen och redigerar det här inlägget som kommer upp onsdag eftermiddag för er att läsa. Idag är jag nämligen uppe här med min samarbetspartner för att redovisa arbetet vi jobbat med i ett par månaders tid. Efter en rätt tuff helg är det ingen som är gladare än jag att det är dags!

Det här arbetet slukade ca all min vakna tid förra veckan så det var därför som inget inlägg om mina 10 år i branschen kom upp. Men det och mycket mer tas igen den här veckan! OCH som grädde på moset fick jag mitt första franska pressprov. När jag bloggade i Sverige hände det titt som tätt att man fick något pressprov eller gick på pressevents men sen jag flyttade till Paris har det blivit mindre av den varan. Dock kom jag genom vänners vänner i kontakt med Fashionheros Berlin som körde ett event och där fick jag med mig den här härliga asken från lookfantastic. Massor av härliga produkter från Caudalie – ett franskt hudvårdsmärke jag faktiskt velat prova suuuperlänge. Har vänner som rekommenderat detta.

Så med lite bilder på gottigheterna och ett löfte om recension i bloggi önskar jag er en glad onsdag. Håll gärna en tumme eller tå för mig så hörs vi när resan här är klar med massa roligheter som komma skall. À bientôt! Fått tips om denna cleansing water och sååå sugen på att testa masken med vindruvor i! Ska tydligen göra underverk för hyn.

Älsjar färgerna i förpackningarna också. Tack Fashionheros berlin, look fantastic och Caudalie!

My work

10 år i modebranschen – det här har jag lärt mig – del 2

Hej vänner! Dags för nästa del av mina 10 år i modebranschen att berättas. Det första inlägget var ni många som gillade och gav feedback på, något som givetvis var så roligt att få. Så jag tycker vi fortsätter på min resa, från hur jag började på golvet till livet idag som modekonsult. Missade ni första delen kan ni läsa den här.

Del två börjar med att jag sitter i skolbänken igen, närmare bestämt i Borås, och känner mig allmänt osäker på vad livet ska ta mig. Häng på!

Jag är 22 år gammal och var för en månad sen i ett förhållande, nyinflyttad i vår lägenhet med förstahandskontrakt (Äntligen! Ni som bor i Gbg/Sthlm känner igen kampen) och jobbade i en butik där jag hade många vänner. Snabbspola framåt en månad och jag har fått mitt hjärta krossat, sitter i en skolsal med ett gäng okända människor och ska strax utsättas för någon typ av “nollning”. Det lilla som är kvar av hjärtat fladdrar lätt.

Dock kommer jag strax lära känna mina nya klasskamrater ganska väl, många av dem har också jobbat i butik innan och de flesta är riktigt härliga människor med humor, rädslor, misslyckanden och framgång i bagaget. Som de flesta har. Vi är runt 30 tjejer och 3(!) killar i klassen och vi läser KY-utbildningen Textil & Konfektion som Stiftelsen Proteko ger i samarbete med Högskolan i Borås. Första terminen är en virvelvind med pendling till Borås varje dag, nya kunskaper inom kommunikation, stickning, sömnad och nya vänner. Under årets gång kommer vi tillsammans svettas över tentor, dricka oss fulla på “ölafton” i textillabbet (bland potentiellt farliga maskiner?) och åka till Köpenhamn på modemässan. Modemässa – bara ordet fick det att glädjeskuttas i magen! Vi åkte på klassresa till CIFF (Copenhagen international fashion fair) och fick gå runt bland utställare som visade upp sina kommande kollektioner. Givetvis en del fest och mycket roliga minnen från det. Läxa nr 4: om livet stänger en dörr så öppnar sig en annan. Lita på dig själv och att det kommer lösa sig. Det gör det, och ofta till det bättre!

På mässan i CPH
Från någon av ölpubbarna med ullsaxtecknet, reppin Borås
Fina klasskompisar, hårt jobbandes!

Vi skulle i slutet på år ett även ut på vår första praktik – något som vi fick skaffa oss själva, gah! Jag ville på den tiden absolut inte till Stockholm och det gjorde mitt praktiksökande svårare. Och det ÄR svårt att få företag att chansa på någon som inte har så mycket erfarenhet. Jag hade tagit med mig en bok från mässan där alla utställares kontaktuppgifter stod med och började gå igenom vilka jag helst skulle vilja praktisera hos. Såhär i efterhand kan jag tänka att det hade varit bättre att söka fler än jag gjorde och i andra städer, ja till och med länder. Till slut kom paniken krypandes och jag fick ett tips om att tidningen Damernas Värld sökte praktikanter. Jag sökte, gjorde telefonintervju och fick en praktikplats – i Stockholm. Dags för ett nytt äventyr alltså.

Jag löste boende snabbt som attan hos en barndomskompis i Fruängen där vi var tre tjejer som delade en större lägenhet. Stockholm var något helt annat än Götet och DV var en miniversion av det man får se av Vogue i Djävulen bär Prada. Bud med underbara skor från Paris kom stup i kvarten, dyra väskor och flärdfulla människor befolkade redaktionen. Jag fick vara med på två modeplåtningar och fick mitt namn inskrivet som modeass i ett nummer. Fast det var också här jag fick min allra första släng av modesleven: Jag stod en dag i moderummet fyllt med väskor, skor och kläder till knäna tillsammans med en av moderedaktörerna. Hen beklagade sig över hur i allsin dar vi skulle få i ordning på allt och hur hen skulle kunna plocka ihop produkter till en plåtning med tema tidningen hade planerat länge. Jag erbjöd mig givetvis hjälpa till; kanske kunde jag grovsortera stylesen om jag fick bli insatt i fotograferingens tema? Moderedaktören synade mig länge uppifrån och ner och svarade: “som att DU skulle kunna hjälpa mig med det?”.

JAG, som satt varje dag jobbade GRATIS, som varje dag jagade presskontor i jakten på de och de skorna, som sprang över halva stan till Hattbaren för att hämta ut ett gäng hattar i ösregn, ja tänk att JAG trodde att jag skulle kunna hjälpa till med något som krävde kreativitet, stil och känsla?? Pff, låga slav!

Att jag inte gick där och då och aldrig kom tillbaka var ett under. Men, jag åkte hem när dagen var slut, ringde familjen och grät, hatade Stockholm och bestämde mig för att minsann visa dem. Nästa dag var smajlet på, effektiviteten på topp och när praktikperioden var slut frågade de om jag ville förlänga den några veckor till(!) Jag tackade vänligt nej (i huvudet skrek jag: ALDRIG I LIVET, SER JAG EN JÄVLA OMAKA SKO TILL SLÅR JAG NÅGON) och fick med mig ett strålande utlåtande från Mira…moderedaktören. Jag och en annan tjej, som praktiserat mycket längre än mig, fick till och med hejdå-gåvor från beauty-avdelningen: något som min medpraktikant sa aldrig hade hänt andra praktikanter under tiden hon var där… Läxa nr 5: människor kommer att ta ut sin ilska, stress eller bara sin rena bitterhet på dig och du kommer få skit kastat på dig. Stå upp för dig själv när det behövs, men försök att skaka av dig det. Använd det hellre som bränsle och visa dem vem de har att göra med istället.

Jag åkte hem från Stockholm och tog välbehövligt sommarlov.

 

Nästa del tar vi från år nummer två på Proteko, då jag hamnar på H&M:s huvudkontor i Stockholm och inser ett och annat. Hoppas ni vill följa med! Gillar ni de här inlägg så klicka gärna i hjärtat så blir jag glad 🙂 

18
Random

Drömkontoret i Paris – Lafayette Wework!

Glad tisdag peeps! Hoppas er vecka har startat fint, här i Parre gasas det på i vanlig ordning. Projektet jag jobbar med går in i sluttampen och jag börjar se ett ljus… ÄNTLIGEN! Jag är faktiskt lite trött på att jobba varje dag, helger inkluderat. Nedsidan med att ha eget och pressade deadlines.

Men idag tänkte jag visa några bilder på det här magiska coworking-stället jag jobbade på förra veckan när det var 38 grader öken i stan. FY så varmt det var! Den här veckan är det behagligare 25, och jag tror till och med det ska regna i dagarna. Det trodde man ju aldrig men: jippie! Känner mig rätt glad över svalare temperaturer när man är fast i stan inomhus. Men åter till WeWork Lafayette: jag skev en rad i en facebookgrupp för tjejer i Paris jag är med i och efterlyste ett coworking space med AC. En tjej vid namn Therese svarade och bjöd in mig som hennes gäst till Wework och jag tackade givetvis ja!

Efter att bara ha promenerat Rue La Fayette ned i 35+så svettades jag typ ända in i själen och möttes av en alldeles lagom kall skön luft inne på Wework. I receptionen stod två killar som jobbade med youtube och signade in sig och snackade med receptionisten (som också visade sig ha en youtube-kanal såklart). Entreprenörsviben var hög. Therese kom och mötte upp mig och visade mig runt i huset. Högst upp, på våning åtta, fanns en helt ljuvlig terass med utsikt över Sacre Coeur.

Där fanns även en mysig lounge som förvandlades till AW-ställe på sen eftermiddag.Mysiga små krypin att ta samtal eller lunch i.

Sedan åter till första våning där det stora coworkingspacet låg. I den här salen fick alla med bas-medlemskap sitta, och på sidorna fanns även tysta rum och telefonbås (med “on air”-skyltar att slå på när man pratade i telefon!! Så coolt). Till höger låg även fasta kontorsplatser man kan hyra. Jag parkerade mig bakom den stora baren, vid fönstren. Och nu ser jag att jag fotat en tjej vid namn Erika som kom fram och hälsade! Haha så kul, hon följer mig på instagram och kom fram för att säga hej och att hon gillade mina kanaler. Då blir man ju så glad! Tipsade henne om en grupp för kreativa professionals i Paris och vi snackade en stund. En liten lunchselfie. Jag satt först vid dessa bord:Sedan blev sofforna tomma och datorn behövde laddas så då flyttade jag hit:Så underbart ställe! För ett basmedlemskap betalar man 450€ per månad och då ingår en hel drös med tekniska grejer (skrivare, wifi såklart och lite annat) och gratis kaffe, te, fräscht citronvatten, frukt och öl/vin/cider på aw. HUR NICE

Älskade givetvis även kopparna de hade. 450€ är lite för mycket för mitt lilla företag att hosta upp men kanske att jag kommer unna mig ett dagspass någon gång i månaden (som jag tror låg på 40€) när det är extrema väderförhållanden eller om jag kan pricka in att gå dit samtidigt som Therese & Erika och så kan man ta en AW efter. För jag kan lova er att man blir effektiv i en så inspirerande miljö!

Obs obs, detta är givetvis inte spons för sånt märker jag ju ut men ett så härligt tips för er som bor i Paris eller bara allmänt vill ha drömkontors-inspo och för att visa lite hur en annan typ av dag som frilansare kan se ut.

Hoppas ni gillade det, klicka gärna på hjärtat i såfall!

Dags att återgå till projektet för min del. I dagarna kommer även del 2 på mina 10 år i modebranschen upp, så håll utkik!

 

Parisian Life

Midsommar i Paris

Hej fina ni, och glad midsommar! Jag hoppas ni hade en kalasfin dag igår med mycket sill, lagom snaps och en och annan groddans. Jag jobbade som vanligt igår, fransmännen firar inte midsommar tyvärr. Fast de firar faktiskt något som heter Fête de la Musique, men det får vi prata om en annan gång. Idag tänker jag frossa i minnet av MATEN från igår!!

Tanken var egentligen att vi skulle åka till Champagne över helgen, men det bokades upp fortare än kvickt och projektet jag är involverad i krävde till slut att jag stannar i Paris och jobbar i helgen. Så det slutade med att vi stannade kvar i stan. Dock smög sig midsommarabstinensen på och i torsdag raidade jag svenska butiken i 17:e i jakt på svenska klassiker. (Jag var faktiskt vid Affären för att bli intervjuad om en podcast om expats, så den lägger jag upp här tids nog). Och det blev så bra och gott, (Oscar blev så himla glad också vilket alltid gör mig glad hehe.)

Jag köpte billiga blommor (17€ för alla dessa!) för att binda en krans men hann fasen inte det. Bara satte ner dem i en vas istället haha.Givetvis fanns det några franska inslag i form av en Fraisier (jordgubbsbakelse) och rosévin. Fann ett gudomligt gott rosévin för 4€ på Monop… Only in France!Mmmm vill äta exakt samma igen när jag ser bilderna!Fick fina rosor av Oscar med <3 Jag kom på att jag glömde fota oss, vi var faktiskt också midsommarfina. Men vi ska fira lite mer i dag med ett gott gäng i en park så då får jag be någon fota våra midsommaroutfits! Fint ändå att man får fira mer midsommar utomlands 😉

My work

Pressvisning för Laredoute AW17 i Marais

Hej vänner! Hoppas ni har en fin onsdag. Jag har flytt undan en stekhet lägenhet (det är runt 36-38 grader i Paris idag) till ett underbart coworking-ställe och jobbar. Tack vare att jag la upp en post i en grupp på facebook så fick jag haka på en tjej som har kontorsplats på nya Wework Lafayette i Paris. Mer om det stället och instagramvänliga bilder sen, idag tänkte jag bjuda på lite bilder från gårdagens arbete.

I går var det pressvisning för Laredoutes höstkollektion och jag assisterade min mentor där. Höstens kollektion presenterades (den har vi inte varit med och arbetat på, det kommer ut först till vårkollektionen 2018) och inbjudna journalister från Europa och influencers fick klämma och känna. Jag tog lite bilder för att slå två flugor i en smäll: dels visa er hur en annan typ av jobbdag kan se ut för mig och dels visa den supersnygga höstkollektion Laredoutes hemavdelning tagit fram.  Min boss/mentor/fd lärare gav intervjuer i och med att det släppts att hon gått in som extern kraft för att styra upp dammodet. Laredoute gör till hösten ett inredningssamarbete med märket Agnès B och lite av det ser ut såhär (fotade mest lokalen här alltså, SJUKT ställe!):Och så över till inredningen, aka ögongodiset: Tittut! Så här fina saker kan man alltså hitta på Laredoute till hösten. Jag önskar vi hade en större lägga alltså 😉

Efter detta blev det mer jobb med kommande trendpresentationen hemma. Kvällen avslutades med Taco Tuesday i Pigalle med några nyfunna vänner. Också en helt okej tisdag!

My work

10 år i modebranschen – det här har jag lärt mig – del 1

Förra veckan la jag upp ett inlägg om hur en typisk jobba hemifrån-dag kan se ut för mig som frilansar inom mode och då fick jag en del frågor om vad jag jobbar med och hur jag har kommit hit. Jag gillar själv att läsa svar på hur man kan komma in i modebranschen men hatar när personen svarar något i stil med att de bara gled på ett bananskal och vips fick ett jobb. Jag vet att det ALDRIG är så enkelt.

Jag tänkte därför skriva lite (eller mycket) om min resa i modebranschen och hur jag startade för alldeles snart tio år sen. Looong, long time ago (jaja, #30årskris blabla). Jag bjuder t om på bortglömda gryniga bilder från arkivet! Så vi kör va?

Jag startade där många startar: på golvet, längst ned i modekedjan.

Jobbet i klädbutik & jeansnörderi

År 2007 flyttade jag och min dåvarande kille till Göteborg för att han skulle plugga på Chalmers och jag skulle plugga en kvällskurs i inredningsdesign på Art College. Jag hade året innan tagit studenten, säsongat på Disneyland Paris (blev kär i staden och ni vet ju vart jag bor nu, #loopoflife) och därefter jobbat som lärarvikare i språk i Skövde. Jag var sugen på att upptäcka en ny stad. Den enda riktiga planen jag hade var att söka jobb i klädbutik. Jag hade sytt kläder till mig själv under gymnasiet (bar upcyclade plagg, byxor från mammas sjuttiotalsgarderob och nyckelringar i öronen. Något av en wannabe-estet.) och ällllskade mode.

Väl i Göteborg insåg jag att det skulle bli svårt. Jag kände inte någon och jag hade noll erfarenhet inom butik. Visserligen bra betyg och en erfarenhet inom service utomlands, men jag tror att jag lämnade in mitt CV till typ varenda butik i innerstan med noll napp. Dock skulle det visa sig att jag visst kände någon: en go göteborgska på kvällskursen vid namn Alexandra som jobbade på JC (Aka Jeans & Clothes för er icke-dinosaurer). På nån av våra lektioner pratade jag om att jag letade jobb och vips: Alex erbjöd sig rekommendera mig till JC. Jag lämnade in mitt CV, fick komma på intervju och med hjälp av rekommendationen fick jag jobb som extrapersonal på helger och på inringning. Läxa nr 1: det kvittar hur mycket/lite erfarenhet man har, det är kontakterna som räknas. Och de kan dyka upp vart som helst!

Jag gnodde på och tog så många pass som erbjöds mig och snart fick jag ett vikariat på 75%. JC var en grym och tuff skola för en extrovert introvert som mig. Jag älllllskade kläder men ooops, jag var ju lite blyg. Jag lärde mig massor om mig själv, om relationer och gruppkommunikation, jag lärde mig säljsamtalet från start till slut och jag lärde mig TONVIS om jeans och denim. JC var på den tiden lite hippare än det är idag och vi gick på en hel del roliga kollektionspresentationer som Levis, Lee, Replay m.m höll i. Ölen flödade, jag träffade några av mina bästa vänner där och jag minns många galna och roliga kvällar med JC-gänget. Dock började jag längta bort.

Jag och Maria på Lee-event.

Julia och jag jobbade på Way Out West i JC-tältet.

Årets minsta bild på när Sofi Fahrman körde Sverige-turné i samarbete med JC och vi var så här piffiga.

Jag insåg nämligen ganska snart att det här sälj inte var min favoritgrej. Jag utgick alltsom oftast från att kunden i fråga inte hade så mycket pengar (svårt att sälja saker till folk med den inställningen) och jag blev stressad av våra höga säljmål som vi tyvärr sällan infriade. Det skulle ännu dröja ett tag innan jag insåg att ett lyckat sälj inte handlar om att kränga på en naiv kund så mycket produkter som möjligt (eller ja, för vissa kanske det gör det). Läxa nr 2: En riktigt, riktigt duktig säljare skapar relationer.

En grym säljare visar intresse för dig som person, bryr sig om dig och vill hjälpa dig på bästa sätt med din önskan (alternativt vill kränga på dig så mycket som möjligt men är jäääkligt duktig på att fejka ovannämnda). Jag jobbar fortfarande idag med sälj på så vis att jag säljer in mina tjänster och för mig är det viktigt att ha ett bra förhållande med kunden där vi båda känner oss bekväma.

Jag bestämde mig till slut för att plugga vidare, och jag ville plugga mode. En kollega hade börjat på en yrkeshögskola i Borås inom Textil och konfektion och gav den utbildningen ett gott omdöme då praktik i branschen ingick. Man behövde ha två års erfarenhet från handeln och om ens ansökan var bra fick man komma på intervju i Borås. Jag sökte den och textilekonom på Högskolan i Borås och kom in på båda.

Modestudier och Borås, Borås

Jag valde yrkeshögskolan och såhär i efterhand ångrar jag det delvis. Det var absolut det rätta valet före högskolan då praktiken skulle visa sig ovärderlig. Men varför satsade jag inte och sökte Modedesign direkt istället då jag visste att jag älskade det kreativa? Jo, för att någonstans hörde jag tvivlet inom mig – tänk om jag inte kommer in, tänk om jag inte får jobb eller värst av allt: TÄNK OM JAG ÄR KASS?? Men så här med facit i hand hade en bachelor underlättat väldigt mycket och jag hade kunnat gå en rakare väg i branschen. Läxa nr 3: tro på dig själv och följ din dröm! Lyssna inte på tvivel, du kommer att klara det. 

Den 7 september 2009 satt jag dock i skolbänken igen, nervös bland nya ansikten (och faktiskt nydumpad och hjärtekrossad) och redo för mitt stora äventyr i modebranschen. Hur det gick och vad för fler lärdomar jag tog med mig får ni läsa nästa vecka.

 

Tyckte ni om det här inlägget? Något ni gillar mer/mindre? Klicka gärna på hjärtat om det föll er i smaken eller varför inte kommentera så blir jag glad!

Paris

Sommarkväll i Paris: Rooftop bar & Maison Burger pop up

Hej vänner! Hoppas ni har haft en bra helg?? Här har det varit fint och VARMT! Jag har varvat häng med Oscar, jobb och promenad i stan i värmen. En fin helg att lägga på minnet. Vi startade vår helg i fredags med en drink på en rooftop bar: Le Perchoir Gare de l’est, passande nog på den station som Oscar kommer in med tåget på. Sedan tog vi oss ner på Rue Fauborg-Saint Denis där jag hittat en popup resto. Vi kikar på bilderna jag tog!

Le Perchoir rooftop bar

Det finns fyra eller t om fem Le Perchoir rooftops i Paris nu men den här är nog den med minst trängsel – ändå fick vi inte tag på sittplatser. Så tips tips till er som crave:ar lite takbarshäng men inte orkar köa på BHV i en timma!

Så nice att komma upp från gatans stök och bilarnas tjut!Oscar fick påsa(r) liteSupermysigt! Efter ett glas här kurrade dock magen och vi tog oss ned till Maison Burger “popup version”. Den här restaurangen ska tydligen ha GRYMMA burgare (hörde jag en tjej säga när hon gick förbi när vi satte oss) men kocken tröttnade på att steka burgare dagarna i ända så nu kör de ett par månader med annat kök. Kul idé! Väldigt mysigt och supertrevlig personal. Vi var själva en lång stund (vi är ju dock rätt svenniga av oss och äter tidigare än typ alla andra i den här stan).  En liten amuse-bouche.  Skakig bild på megasteken vi beställde in (sorry!). Brukar inte äta kött så ofta men Oscar hade en rejäl craving efter Steak-Frites och det här var en redig rackare kan jag lova. Riktigt god! Jag var randig och nöjd.Den gulliga servitrisen var så himla trevlig så vi vill typ ge stället fem av fem bara därför. Vi tänker verkligen gå tillbaka och testa burgarna när den menyn är på tapeten igen!

Nu ska jag stänga ner datorn, ta Oscar i handen och gå ner till nya brasseriet på hörnet och äta Berthillon-glass. Hoppas ni har en mysig söndag!

Och psst! Gillar ni såna här Paristips/helginlägg får ni gärna klicka på hjärtat så ska jag komma ihåg att ta med mig kameran på våra kulinariska helgäventyr 🙂

Fashion

Modeutställning i Paris! Balenciaga på Musée Bourdelle

Dags för ett Paristips för modeälskaren! Om ni är i Paris någon gång innan den 16 juli i år bör ni gå och kolla in utställningen Balenciaga – L’oeuvre au noir på Musée Bourdelle. Utställningen anordnas då huset Balenciaga fyller 100 år i år och hela året fylls museum i Paris (och Londons V&A) av Cristobal Balenciagas och efterträdarnas verk.

Monsieur Balenciaga var dock inte från Paris utan från Spanien, något som märks i hans kreationer i form av spets, boleros och broderier. Mode var hans religion och han älskade färgen svart – kanske man idag skulle säga att han nog var en smula obsessed. Han var känd som alkemisten av Haute Couture och extremt noggrann i sina gravitationstrotsande kreationer och det får man i den här utställningen en inblick i. Man följer skaparprocessen från skiss till färdig klänning.

Det som gör utställningen extra sevärd är att man gått utanför ramarna och valt Musée Bourdelle, ett museum fyllt med konstnären Antoine Bourdelles statyer. Vanligtvis hade utställningen hållits på Palais Galleria (Paris ena modemuseum – ja det finns två! Det internationella och stadsmodemuséet 😉 #onlyinParis). Muséet hyser även Bourdelles f.d ateljé som man får gå in och titta i och bland alla mäktiga statyer har man alltså vävt in Balenciagas haute couture-kreationer. Det sprakar i kreativitet här, kan jag säga.

Ett tips är att boka biljett och att gå på en vardag då den här utställningen är pangpopulär. Det kan man göra här. Och för er som inte kan ta er till Paris: varsågod och njut av bilderna jag tagit!Muséet är omgivet av mysiga små grönområden. Balenciagas svarta toiler. Ja till och med toilerna gjorde han i svart! För att skydda svärtan i kläderna var muséets belysning nedtonat och vissa klänningar hängde till och med bakom svarta hängen besökarna fick lyfta undan eller i glasmontrar med svärtade glasrutor. Monsieur Balenciagas modeskisser Muséet i sig är väldigt vacker och värt ett besök! Ateljén var helt underbar! Bland bysterna fanns även en Balenciaga-hatt. Klockren placering. Mina bilder gjorde inte besöket rättvisa då man inte kan se mixen av statyer och kläder men jag fick verkligen fajtas för att få något så när okej bilder utan andra besökare i dem. Så se helt enkelt till att gå dit!

My work

En frilansande designers arbetsdag (typ!)

Hej vänner! Tänkte idag bjuda på ett inlägg om hur min arbetsdag kan se ut som frilansande designer och modekonsult. Alla dagar är olika men vi kikar på en typisk jobba hemifrån-dag. Häng med!

07.00 – klockan ringer

Jag vaknar ändå alltid kvart över sju då min granne rakar sig varje dag vid den här tiden. Han slår exakt samma rörelse i handfatet och det är lätt att vakna på fel sida av det där infernaliska hackspettknackandet. Är alltså taktisk och vaknar 15 minuter före. Slösurfar sociala medier lite för länge tills jag får dåligt samvete och slänger mig sen in i duschen.

08.00 – frukost vid skrivbordet

Jag sätter mig och läser igenom mejlen, tar fram en priolista jag vanligtvis skrivit vid läggdags dagen före och stämmer av. På schemat för dagen står admin, köttande i photoshop, research samt möte med kund.

10.00 – Queen of koll!

Känns som att jag har koll på läget med utskickade fakturor, sorterade kvitton och ivägmejlade förfrågningar redan kl tio på morgonen. Får även en spännande förfrågan själv om en intervju. SCORE, jag är on a roll! Börjar fila friläggning i photoshop för moodboards till trendrapporten vi jobbar på.

11.00 – Magen kurrar

Frilägger bilder och lyssnar på podd för att hålla fokus. Magen vill annat.

11.35 – tidig lunch

Tur för min mage att jag är chef och kan ta en tidig lunch. Äter det som finns i kylen (yay tacos!) och försöker koppla bort skärmar för att få in andra intryck i hjärnan. Läser snajdig bok om instagram och bestämmer mig för att det är nyttig läsning för företaget.

12.45 – tillbaka i photoshop

En jobbar på, känner mig lite efter maten-seg men står ut i några timmar innan stora…

14.30 EFTERMIDDAGSMISÄREN

Hatar perioden mellan halv tre-tre och fem. Vill bara sova och har svårt att fokusera på monotona jobb. Hör vartenda störande ljud i lägenheten. Det är varmt. Träsmaken is real!

Testar att flytta datorn till solen och springer till affären för att köpa cola zero (för koffeinets skull) och snacks. Tänker att en rush uppför fyra trappor till läggan ska föra blodet till hjärnan – men icke. Är det här ni odödliga eftermiddagspigga jävlar hinkar kaffe? (Måste jag lära mig? 🙁 ) Är helt plötsligt en totalt annan människa än den vid tiotiden i morse. Är uppenbarligen kass på att vara egen och har ingen rulle. Bryter ihop, tar en 15 minuters “meditation” på sängen.

17.30 – Post eftermiddagsmisären

Vaknar upp från meditationen och kravlar mig upp. Sätter mig vid datorn igen. Förbereder inför kvällsmötet med en kund.

18.30 Inställt möte

Just när jag piffat till mig ringer kunden och ställer in. The struggle! Tar denna selfie istället. Äter avokadomacka och känner mig som en blogger’s delight (aka basic girl).

19.30 Hjärnan surrar igång igen

Får a-l-l-t-i-d en andra andning vid halv åtta. Kan inte stänga av hjärnan och den bara: “Vi gör det här! Och det här!” och kroppen bara: “WIE ENERGIIII mera, mera”. Kan lätt hålla på till sent.

22.30 STOPP!

Får slita mig från datorn. Planerar inför morgondagen och skriver en to do med priolista innan jag somnar runt midnatt. I morgon ska jag inte jobba själv, imorgon blir det möten på stan och jobb med en kollega. Thank god!

 

 

Psst, gillar ni det här inlägget så får ni gärna trycka på hjärtat. Då ska jag vaska fram mer ur min vardag som (ambivalent) frilansande designer!