7 september, 20161 kommentar

By On at Maison & Objet

Igår var jag ju med igen och stod på inredningsmässan Maison & Objet med företaget jag arbetar för här i Paris. Maison & Objet är typ en av världens största (i alla fall viktigaste) mässor och vilken inredningsinspiration det var! Jag hann gå några timmar sammanlagt och det fanns mycket att dregla över. Det känns som att inredning är det nya modet, det finns så mycket man fortfarande kan göra här som inte är gjort eller alldeles för mättat.

Det var också extremt kul att få en bättre inblick i By Ons universum i och med att vi har en ganska liten del av det totala utbudet på Galeries Lafayette. Jag tog givetvis lite bilder så att ni också kan få se allt det härliga!Så drömmigt porslin.Sara och Katarina, två fina kollegor.Vaser och guldfat. Har blivit stormförtjust i dessa guldfat, passar perfekt att sälla antingen vasen på som ovan eller fina doftljus. Hur roliga är inte fågelbensljusstakarna då?Och korallerna. Mmm så fina.
Vi har ju också doftljusen från Victorian hos oss på Galeries Lafayette och dessa i sammet(!) är från nya höstkollektionen. Jag vill haaaaaaaaaaa (läses med Morranröst).
Dessa doftljus är också to die for. Ni förstår att det är livsfarligt för en doftljusknarkare som mig va?
Samma företag som äger By On och Victorian äger också Village, där allting är Sverigeproducerat och av högsta kvalitet. Och Vakinme (nedan), svensk ekologisk hudvård som produceras utanför Halmstad. Så fina grejer, känns så roligt att vara en del av detta!Om ni också blir tokkära i produkterna och vill shoppa loss tror jag att Haga Hem-butikerna har stor del av sortimentet. (Obs, det är väl på sin plats att påpeka att detta blogginlägg inte är något jag får betalt för, fast jag jobbar ju där så jag är ju lite bias. Men ni är ju skarpa bloggläsare så ni fattar säkert.)

Någon som fick en favorit?

30 augusti, 2016Inga kommentarer

Magsjuka, Burn Cancer & den svenska modekrisen

Ja som fortsättning på min update igår hörni: det verkar inte bättre än att jag fått en matförgifning på halsen, eller rättare sagt magen. Imorse var jag ett darrande litet asplöv när jag vaknade och på väg till jobbet köpte jag en hutlöst dyr örontermometer (det var den eller anal!) och tog tempen - japp, tjejen som ALDRIG har feber hade massa feber. Bara att inse fakta, vända på klacken och bädda ner sig. Jag hade nog inte gjort mig så poppis på jobbet bland kunderna heller, med alla de kroppsliga uttryck en matförgiftning tar. Nu ikväll har jag fortfarande hög feber men får behålla maten vad det verkar så jag hoppas att det är en bakterie som orsakat det, då är förloppet ca 48 timmar.

Men jag hade faktiskt tänkt att blogga om två andra saker. Dels detta fantastiska ljus som företaget jag jobbar för har tagit fram. Ett Burn Cancer-ljus till förmån för organisationen Ung Cancer. Fint och bra. Det är svårt att veta hur man ska bete sig när någon vän fått cancer (förutom att höra av sig och säga att man finns där om hen behöver något) men att skänka pengar till en organisation som hjälper till måste ju vara en bra grej.

En liten enhörningsportmonä jag fick av Linda och ett vykort från Albert Marquet-utställningen på Musée d'Art Moderne piggar upp när man mår kasst.

Den andra saken jag tänkt skriva om är den här krönikan om det svenska modeundret, eller bristen på under. Tycker den har många rätt, även om den är lite raljerande ibland. Det är faktiskt inte bara det svenska modet som krisar, även det internationella vacklar.

"Sverige är inget modeland – tvärtom bär många på en misstro mot tanken på att kläder kan vara en lika definierande konstform som film eller litteratur. Estetik har aldrig stått högt i kurs. "

Intressant läsning som bakgrund till modeveckan som rullas ut i Stockholm och sociala medier just nu. Citatet ovan har jag också fått erfara både en och fem gånger. Jag hoppas någon modeskapare i Sverige blir provocerad och visar vart skåpet ska stå.