Browsing Tag

Modestudier

My work

10 år i modebranschen – det här har jag lärt mig – del 1

Förra veckan la jag upp ett inlägg om hur en typisk jobba hemifrån-dag kan se ut för mig som frilansar inom mode och då fick jag en del frågor om vad jag jobbar med och hur jag har kommit hit. Jag gillar själv att läsa svar på hur man kan komma in i modebranschen men hatar när personen svarar något i stil med att de bara gled på ett bananskal och vips fick ett jobb. Jag vet att det ALDRIG är så enkelt.

Jag tänkte därför skriva lite (eller mycket) om min resa i modebranschen och hur jag startade för alldeles snart tio år sen. Looong, long time ago (jaja, #30årskris blabla). Jag bjuder t om på bortglömda gryniga bilder från arkivet! Så vi kör va?

Jag startade där många startar: på golvet, längst ned i modekedjan.

Jobbet i klädbutik & jeansnörderi

År 2007 flyttade jag och min dåvarande kille till Göteborg för att han skulle plugga på Chalmers och jag skulle plugga en kvällskurs i inredningsdesign på Art College. Jag hade året innan tagit studenten, säsongat på Disneyland Paris (blev kär i staden och ni vet ju vart jag bor nu, #loopoflife) och därefter jobbat som lärarvikare i språk i Skövde. Jag var sugen på att upptäcka en ny stad. Den enda riktiga planen jag hade var att söka jobb i klädbutik. Jag hade sytt kläder till mig själv under gymnasiet (bar upcyclade plagg, byxor från mammas sjuttiotalsgarderob och nyckelringar i öronen. Något av en wannabe-estet.) och ällllskade mode.

Väl i Göteborg insåg jag att det skulle bli svårt. Jag kände inte någon och jag hade noll erfarenhet inom butik. Visserligen bra betyg och en erfarenhet inom service utomlands, men jag tror att jag lämnade in mitt CV till typ varenda butik i innerstan med noll napp. Dock skulle det visa sig att jag visst kände någon: en go göteborgska på kvällskursen vid namn Alexandra som jobbade på JC (Aka Jeans & Clothes för er icke-dinosaurer). På nån av våra lektioner pratade jag om att jag letade jobb och vips: Alex erbjöd sig rekommendera mig till JC. Jag lämnade in mitt CV, fick komma på intervju och med hjälp av rekommendationen fick jag jobb som extrapersonal på helger och på inringning. Läxa nr 1: det kvittar hur mycket/lite erfarenhet man har, det är kontakterna som räknas. Och de kan dyka upp vart som helst!

Jag gnodde på och tog så många pass som erbjöds mig och snart fick jag ett vikariat på 75%. JC var en grym och tuff skola för en extrovert introvert som mig. Jag älllllskade kläder men ooops, jag var ju lite blyg. Jag lärde mig massor om mig själv, om relationer och gruppkommunikation, jag lärde mig säljsamtalet från start till slut och jag lärde mig TONVIS om jeans och denim. JC var på den tiden lite hippare än det är idag och vi gick på en hel del roliga kollektionspresentationer som Levis, Lee, Replay m.m höll i. Ölen flödade, jag träffade några av mina bästa vänner där och jag minns många galna och roliga kvällar med JC-gänget. Dock började jag längta bort.

Jag och Maria på Lee-event.

Julia och jag jobbade på Way Out West i JC-tältet.

Årets minsta bild på när Sofi Fahrman körde Sverige-turné i samarbete med JC och vi var så här piffiga.

Jag insåg nämligen ganska snart att det här sälj inte var min favoritgrej. Jag utgick alltsom oftast från att kunden i fråga inte hade så mycket pengar (svårt att sälja saker till folk med den inställningen) och jag blev stressad av våra höga säljmål som vi tyvärr sällan infriade. Det skulle ännu dröja ett tag innan jag insåg att ett lyckat sälj inte handlar om att kränga på en naiv kund så mycket produkter som möjligt (eller ja, för vissa kanske det gör det). Läxa nr 2: En riktigt, riktigt duktig säljare skapar relationer.

En grym säljare visar intresse för dig som person, bryr sig om dig och vill hjälpa dig på bästa sätt med din önskan (alternativt vill kränga på dig så mycket som möjligt men är jäääkligt duktig på att fejka ovannämnda). Jag jobbar fortfarande idag med sälj på så vis att jag säljer in mina tjänster och för mig är det viktigt att ha ett bra förhållande med kunden där vi båda känner oss bekväma.

Jag bestämde mig till slut för att plugga vidare, och jag ville plugga mode. En kollega hade börjat på en yrkeshögskola i Borås inom Textil och konfektion och gav den utbildningen ett gott omdöme då praktik i branschen ingick. Man behövde ha två års erfarenhet från handeln och om ens ansökan var bra fick man komma på intervju i Borås. Jag sökte den och textilekonom på Högskolan i Borås och kom in på båda.

Modestudier och Borås, Borås

Jag valde yrkeshögskolan och såhär i efterhand ångrar jag det delvis. Det var absolut det rätta valet före högskolan då praktiken skulle visa sig ovärderlig. Men varför satsade jag inte och sökte Modedesign direkt istället då jag visste att jag älskade det kreativa? Jo, för att någonstans hörde jag tvivlet inom mig – tänk om jag inte kommer in, tänk om jag inte får jobb eller värst av allt: TÄNK OM JAG ÄR KASS?? Men så här med facit i hand hade en bachelor underlättat väldigt mycket och jag hade kunnat gå en rakare väg i branschen. Läxa nr 3: tro på dig själv och följ din dröm! Lyssna inte på tvivel, du kommer att klara det. 

Den 7 september 2009 satt jag dock i skolbänken igen, nervös bland nya ansikten (och faktiskt nydumpad och hjärtekrossad) och redo för mitt stora äventyr i modebranschen. Hur det gick och vad för fler lärdomar jag tog med mig får ni läsa nästa vecka.

 

Tyckte ni om det här inlägget? Något ni gillar mer/mindre? Klicka gärna på hjärtat om det föll er i smaken eller varför inte kommentera så blir jag glad!