Hej söndag! Hoppas ni har en underbar helg. Här har vi ätit svenska(!) smörstekta kantareller på macka, fisksoppa och tittat på ett gammalt avsnitt sommartorpet. Sedan packade Oscar ihop sina saker, tog på sig dubbelknäppta kavajen och jag gick med och vinkade av honom på Gare du Nord då han skulle ut på jobb. Nu sitter jag här och ska påbörja arbetet med en galablåsa – för ja, jag ska på gala! Influencers of Sweden delar ut pris på en gala i oktober i Stockholm och jag ska dit.
Men mer om det i ett annat inlägg. Idag tänkte jag visa hur man arbetar med att ta fram en kollektion. Det är ett låååångt och ganska krävande arbete vilket många kanske inte tror. Så häng med bakom kulisserna när jag visar min designprocess!
Kollektionsstart
På ett företag så brukar man följa en kollektionskalender, eller en fashion buying cycle där man följer säsongerna (Spring/summer, fall/winter) och genom att räkna baklänges vet när man måste starta upp nästa kollektion för att klara av ledtider med produktion tills det att plagget måste vara ute i butik. När jag arbetar är jag ju dock helt själv men gillar ändå att arbeta i liknande cykel. Jag hade kollektionsstart för Modern Riviera SS18 i mars i år, vilket är nästan ett helt år i förväg.
Trendarbete
Innan kollektionsstart har man oftast fått till sig ett gediget arbete av en trendgrupp på företaget, eller fått gå på trendpresentationer med Swedish Fashion Council och liknande. Jag är återigen helt själv, så jag hade en vecka med egen trendspaning. Jag hade ju innan detta arbetat med trender för just SS18 och redovisat det i februari så jag behövde inte jättemycket tid för själva trenderna. Mer tid för att veta vad JAG ville säga och kände för med min kollektion. Det såg ut såhär:
Bilder och foton i mängder från min egen kamera, från arkiv och museum på nätet, konstnärer och tidningar. Och givetvis sociala medier som pinterest och instagram.
Allt detta kokades ner till teman och influenser som jag ville baka in i min SS18-kapsel. Jag sparar allt i en bok, en så kallad research book.
Research Book
Alla jobbar olika, en del skissar mycket eller fyller hela sidorna med kollage men jag gillar rena sidor.
Tidigt 30-tal föll mig i smaken.
Likaså rivieran, och då speciellt hotellet Belles Rives som vi bodde på 2015
Mer konstnärer och mönster som inspirerade från den tiden.
Moodboards & Färgscheman
Efter detta satte jag ihop moodboards. Ett för färger och ett för själva känslan jag ville att kollektionen skulle ha. På det pinnade jag även mina material som jag sourcade.
Fabric sourcing
Ja, måååånga resor till tygmarknaderna blev det. Man klämmer, känner och tar foton och ibland får man ta ett miniklipp. Jag hade även en del i arkivet som jag kunde använda. Jag ville att även materialen skulle tala för rivieran, men då den moderna rivieran. Så det blev en vacker jacquard med lurextråd i, ett ljusblått scubaliknande och ett randigt bomull/linne som jag ville kombinera med en fantastisk vacker och dekorerad spets. Och siden på det.
Skisser
Efter att man har sina färger och tyger klara så kan man börja skissa. Så här blev mina.
Moulage / prototyper
Efter skisserna så börjar man med toiler – alltså testsyr mockups för att se om det funkar. En del plagg, som den plisserade blusen, draperade jag fram.
Plaggtillverkning
Andra plagg använde jag basmönster som jag justerade. När jag sedan var nöjd började jag tillverkningen av de faktiska plaggen. I ett större företag brukar man skicka ut måttlistor eller mönster som en direktris gjort till leverantören. Sedan skickas prototyper fram och tillbaka mellan kontoret och tillverkaren. När man till slut är nöjd godkänns ett prov och fabrikören har grönt ljus att sätta igång med tillverkningen.
Fotografering & styling
Sedan ska ju givetvis allting fotograferas och stylas inför release till showrooms, tidningar, egna webben etc. På ett företag skickas speciella fotoprover till marknadsavdelningarna som används vid shoots och som får hänga i pressrum, och det ett bra tag innan de kommer ut i butik alltså.
Ni vet ju hur det gick till när vi fotade min kollektion för portfolion, som en light plåtning för ett magasin.
Med bästa teamet fotades det en väldigt varm julidag.
Och snipp snapp snut, så var arbetet med kollektionen slut, fyra månader senare! 🙂 mer av resultatet ser ni HÄR.
På ett actual klädmärke följer ju givetvis mycket annat också, fix med hangtags, allokering och för att inte snacka om budgetarbetet som inköparen gör i början av kollektionen. Men här har ni i alla fall ett litet smakprov på designbiten i kollektionsprocessen. Hoppas ni tyckte det var intressant, i så fall får ni gärna klicka på hjärtat nedan.
Och DÄR gick startskottet för nästa kollektion, FW18/19!
Sedan tog vi oss ut till Fondation Cartier i 14:e. Oscar hade bestämt dagens exhibition: auto photo. *surprise*
Mycket bilar och bilkultur. T om svenska epatraktorer. Fint att vi som folk får bidra med lite kultur också. Hrm.
Den inglasade parken runt fondationen är väldigt fin också, mycket grönska.
Sen strosade vi runt i 14:e, upp mot 5:e. 14 är ett bra dött arrondissement alltså.
Vi har börjat med en ny tradition, utomhuslunch vid valfri sevärdhet. Den här lördagen blev det wraps & taboule från monoprix (lokala ica:n) framför den här kyrkan/muséet.
Awkward min men lensflaren är fin så den fick vara med ändå.
Äntligen skulle Oscar få se wallabiesen i Jardin des Plantes! Vi har varit på väg dit sen i våras men aldrig hunnit fram i tid (parkerna stänger runt solnedgång här).
Huuuuuur söta?! Sååå söta! Vill ha en som husdjur. Who am I kidding, vill ha allt med päls på som husdjur. 
Lyckades även steka köttet perfekt så nu hava jag Oscars kött-respekt för all framtid (I alla fall så länge jag steker det perfekt). Recept på 
Sedan var det söndag igen, och vi körde klassisk lax- och bagelfrukost utan bagels. Men med nötbröd. Det var också gott. Och gick på Dior-utställningen för andra gången. Men den får ni se bilder på imorgon istället! À demain les amis!
Vi njöt långfrukost. 
Tog en gedigen runda på stan. Fönstershoppade på Le labo.
(Ingen slog dock min Santal 33 som jag får SÅ många komplimanger för. Roligast är när folk tycker jag luktar härlig man.) Sen gick vi hem och Oscar experimenterade vidare på sitt ständigt förändrande köttfärssåsrecept. Jag storstädade lägenhetens 34 kvadrat (de må vara få men de kan bli jättestökiga). Alltså lugnet som infinner sig när man har fint och rent hos sig? Älskar det!
Mmmmm. Vi tände ljus.
Söndagen var en jobbdag då jag filade på en jobbansökan och Oscar knapprade på sin dator. Sen tog vi en prommis i skymningen och njöt av kvällnings-Paris. Så vackert!
Alla designers är kvinnor som jag förstod det, och det vill man ju verkligen stödja! 