Hej vänner! I’m back, back in Paris och tillbaka på bloggen. Oscar lämnade av mig på Dijons tågstation igår vid halv nio, sista sträckan tillbaka färdades alltså via tåg. Vid 22.45 kånkade jag upp en resväska, en keepall, en stråväska och en handväskan in i ljummen och tyst Parislägenhet. Cue semester-ågren.
Jag vet inte hur ni funkar, men jag lider ibland av den här semesterbakfyllan som kan komma in efter en längre ledighet (lite som söndagsångest fast värre) – man vill inte att det ska ta slut, man är lite ur fas och allmänt förvirrad. Den här gången var semestern så sprängfylld med intryck och upplevelser att den blir svårsmält i första taget. Och dessutom verkar jag ha tajmat den med den där tiden i månaden som jag blir extremt deppig for no reason/får ångest för allt. BRA VA?!
Jaja, nu ska här försökas vändas på steken, se saker från den ljusa sidan etc – det blir nog en hel del tankekrig i huvudet idag. Men som alltid så går ju sånt här över, den tanken tröstar i alla fall. Vi tittar på några glada bilder från resan istället!
Jag har givetvis tagit ohemult många bilder och kommer lägga upp mer detaljerade inlägg om vart vi bodde, åt och vad vi såg (the perks of having your own blog som är 100% fokus på en själv!) i fall det skulle intressera någon. För oss var det en resa att minnas för livet i alla fall.
Någon som känner igen sig i det här med semesterågren?
Jag känner verkligen igen mig i efter-semme-ågren! Alla måsten som dyker på en igen blir som ett svart tungt moln, framförallt när man varit bortrest på hotell så man sluppit städa, diska, handla osv. Men ja som tur är så går det över men ändå jobbigt pris att betala för ljuva dagar eller veckor.
Jaaaa, exakt så! I förrgår var jag dock faktiskt aspepp på att komma tillbaka och “styra upp” livet typ men sen igår på den långa vägen hem gick luften ur mig lite… men en dag i taget! Vet att pms:en brukar stöka till det lite för mig också, så förhoppningsvis går det över om ett par dar ?
Känner verkligen igen mig! Jag har aldrig förstått mig på dem som säger “Borta bra men hemma bäst” efter en semester. För mig är alltid borta bäst! 😀
JA! Håller med dig. Det kanske iofs beror på hur länge man är ute på semester, men det här var uppenbarligen alldeles för kort 😉
Känner absolut igen mig. Efter helgen i Milano nu har det dock inte slagit mig. Kanske för att jag rest så mycket att det enbart var skönt att komma hem??
Haha förresten, alltså bevis på hur väldigt lite fashion jag är. Var tvungen att googla vad “keepall” var för något. Och sen frågade jag min kille “har du hört talas som en kee-pall?” varpå jag visade mitt googlesök och han började skratta…. Keep-all, SÅKLART. Hehe.
Fint att ni haft det så bra. Ser fram emot fler bilder (dessa var hur fina som helst) och berättelser <3
Ja, det kan nog vara så att det korrelerar med hur länge man är ute och reser också 🙂 haha men åh vad fint ändå, det är uppfriskande att höra att alla inte är lika into the koolaid som jag <3
Ja gud ja! Känner så igen mig. Däremot så är jag lite inne på samma spår som Jennifer efter Paris. Det var faktiskt bara skönt att komma hem och fick ingen efter-semestern-ångest. Riktigt lättande måste jag säga! Men annars så brukar den slå till som en kall och blöt käftsmäll 😛
Hoppas att det snart känns bättre! Kram <3
Ja jag förstår att det är skönt att komma hem efter en rätt lång tripp och dessutom från Sydafrika! Det tog några dagar men nu är jag tillbaka i fas <3 Kram!