Insikter efter en månads semester – det här tar jag med mig in i höststart!

Hej hörni! *vinkar glatt*. Här har det varit semester ett bra tag som ni kanske märkt. Jag tänker inte låtsas som att jag tog en sociala medier-paus eller liknande för att vara ”här och nu” eller något annat fluffigt om att vara närvarande – bloggen och instagram strök helt enkelt på foten under semestern för att jag var för buzy. Det fanns inte tid då jag snickrat ihop ett fullsmockat semesterschema. Lusten och fotohetsen fanns dock, så vi får väl se om jag kanske lägger upp mer i fotoformat senare.

Ikväll tänkte jag faktiskt istället blogga om vad som hände på insidan av mig, om vad jag tar med mig från den här semestern till i höst och inför nästa semester. Ja, när man får göra annat ett tag och bryta mönster (speciellt hetsiga, stressiga mönster som jag hade precis innan vi styrde kosan mot Sverige) så märker man av ett och annat. Här kommer ett gäng insikter jag fått av semerre 2 lax 17:

Familj och vänner is the shit

Ja här står någon och slår in öppna dörrar hehe, men det är ta mig tusan jäkligt lätt att glömma bort ibland. Att vara hemma med min familj gjorde verkligen under för min själ. De känner mig så himla väl och jag behövde inte låtsas, vara glad hela tiden eller tassa på tå kring dem. En kväll bjöd min syster oss på drinkafton och jag skrattade mycket och på riktigt, något jag insåg att jag inte gjort på länge. Och sedan ska vi snacka vänner dårå, säga vad man vill om att bo utomlands men det är ibland ett enda långt frienddejtande. Precis när man gått och blivit nära med någon så flyttar hen hem och så är man tillbaka på ruta ett och får börja om med att scouta upp någon som är lika weird som en själv. Alltså puh. Därför är det så underbart med vänner som man kan plocka upp tråden med exakt där man lämnade den. Som peppar och stöttar och fyller i så att man får sin egna ihoppusslade, extended family. SÅ! Mer prio på att träffa vänner och familj. Det får kosta lite i plånkan med resor men så länge vi bor så här så får det svida för det är så himla värt det. Och du som bor med nära till din familj, se till att vara lite mer tacksam för att du gör just det.

Jag behöver pauser

Alla behöver vi tillfällen att återhämta oss från intryck, sociala sammanhang och annat men jag har insett att jag kanske behöver det lite oftare. Jag är en högsensitiv person (mumbojumbo-diagnos eller ej, den stämmer på pricken på mig) och jag tar in ALLT och ALLA via mina sinnen. Något som är kanonbra när man jobbar med kreativa saker och att tolka ting. Men mindre bra i andra sammanhang. Att t ex gå på bio är inte en ”avkopplande upplevelse” för mig, jag sitter på helspänn rakt igenom och att lyssna på musik i hörlurar när man ska sova är tortyr i min värld. Kort sagt – jag behöver tyst och lugn ofta för att återhämta mig. Även från sociala medier-bruset som jag ÄLSKAR (ex pinterest, instagram) då det är en enorm källa till inspiration. Tänk att det skulle ta 30 år innan man in såg det!

Min kropp är allt jag har

Apropå punkten ovan och apropå den extremt obehagliga matförgiftning jag fick med mig till Luxemburg i helgen: jag har återigen fått en påminnelse om att jag måste vara rädd om både min kropp och mitt sinne. Även hur kropp och hjärna påverkar varandra. Sommarens stress har satt sig i axlarna som låter som när någon knaprar skorpor när jag rör på dem. Inte bra! Vissa saker är verkligen inte värt det, oavsett hur fina titlar/projekt man får på CV:t eller coola människor man träffar eller häftiga ställen man får se. Mår man inte bra kvittar allt guld i världen.

Rent praktiska, andra bra saker jag insett: Nästa sommar ska vi se till att dela upp semestern smartare. En vecka på varje ställe istället för lite här och där och kanske även hyra något eget någonstans istället för att få lite mer egentid. Och vi ska spendera mer tid på Österlen och i Bohuslän. Jag ska inte packa så många strumpor. Jag ska bada minst en gång. Det var nog det!

Har du lärt dig något eller insett nåt under din semester? Do tell!