Mitt brev till mitt 16-åriga jag

För ett tag sedan fyllde mitt ena kanadensiska kusinbarn ett år och hennes mor (min kusin alltså) hade en så himla fin idé. Hon ville samla ihop en tidskapsel till sin dotter som hon ska få öppna när hon fyller 16. Nära och kära bjöds in att bidra och jag funderade ett tag på vad jag skulle velat veta när jag fyllde sexton. Då när man började på gymnasiet och man var mitt i det här omvälvande och förbryllande och framtidsorosfyllda tillståndet – vad hade jag velat höra då?

Så jag skrev ihop ett par råd som jag hade önskat få, från mitt trettioåriga jag till mig själv, nyss fyllda 16 år 2003.

• Oroa dig inte över framtiden och vad du ska bli. Jag vet att det är lättare sagt än gjort (då och då frågar jag fortfarande mig själv vad fan jag håller på med – det är ett normalt tillstånd numera) men du kommer att hitta din väg.
• Har förtroende för att fullfölja dina drömmar. Om du är passionerad nog kommer det att sluta i att du arbetar med det du älskar. Bespara dig själv lite krångel och kör på din passion genast i stället för att tvivla på vad du kan åstadkomma. Du har unika gåvor!
• Oroa dig inte för att förlora vänner. De vänner som finns där kommer att vara där om 15 år också om du vill det. Vänskapen kanske ändrar karaktär, men om de är viktiga för dig kommer de att fortgå. Och du kommer också att hitta nya, underbara vänskaper längs med vägen.
• Stå upp för dig själv och andra som inte kan kämpa för sig själva. Du kommer aldrig att ångra det, men du kommer att ångra att du brydde dig så himla mycket om vad det där populära gänget kanske tyckte. (De tyckte förmodligen inte något klokt/viktigt och var i 99% av fallen upptagna av sig själva). Ofta är de här populära människorna rätt omogna personer och kommer inte heller att vara de mest framgångsrika i livet, jag lovar.
• Rusa inte in i ett förhållande bara för att man ska ha en partner. Stressa inte något när det gäller kärlek. Behandla din kropp som ett tempel, och se till att personer som tillåts nära gör det också. Och var påstridig om säkert sex! (Vill din partner inte ha det så är hen antingen 1. Korkad 2. Elak eller 3. Båda två.)
• Och btw, angående kärleksintressen: om du tycker någon är nice, gå bara fram och snacka med hen. Personer som du uppfattar som snygga och ouppnåeliga är bara vanliga människor. Varför gå runt och slösa bort energi på någon om de inte visar sig vara något annat än ett ihåligt skal av perfekt ansiktssymmetri? (Ja, en del vackra personer har mycket platta personligheter, FYI.)
• Så apropå detta: mät inte ditt värde i utseende. Detta är förmodligen en svår utmaning eftersom jag antar att världen tyvärr inte har utvecklats så mycket sedan 2017. Jag antar kvinnor fortfarande mäts efter hur vackra de bedöms vara enligt rådande trender. Men skönhet är flyktig och bleknar i slutet. Mät ditt värde efter 1. Människovärde – varje människa har bara i sig ett enormt värde 2. Dina handlingar 3. Din kunskap.
• Allt är inte svart och vitt. Världen kan verka antingen 100% ond eller något 100% bra, men det finns många gråzoner i livet. De flesta saker är egentligen en stor blandning av olika färger. Det kan vara en bra sak att påminna sig om för att känna ödmjukhet eller ett tankesätt som kan hjälpa för att hantera kluriga situationer.

Jag hoppas att några av dessa råd kan vara till nytta för dig, att de kan ge dig lite lugn och ro när du behöver det. Det finns upp-och nedgångar, men fokusera på när livet är upp och det kommer att gå så himla bra. 

Där har ni dem! Vad hade ni velat säga till ert sextonåriga jag?