29 november, 20171 kommentar

Paris Fashion Report – Vogue Paris Fashion festival

I helgen var jag som sagt på Vogue Fashion Festival och jag tänkte recappa vad som drog på den förmiddagen då jag var där för er. Så häng med på lite insiderinformation i vad branschens högsta höns snackar om just nu!

Jag var på festivalen förra året och eventet var snarlikt upplagt i år. Två pass per dag med olika teman på det två dagarna. På fredagen var det fokus på business medan lördagen var mer kreativt inriktad. Jag valde att gå lördag morgon då bland andra Caroline de Maigret (författare av How to be Parisian och influencer), David Sims (modefotograf), Emanuelle Alt (chefred franska Vogue och Michael Burke (CEO Louis Vuitton) bland andra höll lov.

Eventet hölls på storslagna Hôtel Potocki (ja fransmän kallar allt för hotell, även om det inte är ett hotell. Se det mer som en samlingsbyggnad) och i år erbjöds även tolkning av föredragen (som dock ska ha varit urusel, så jag är glad att jag stod över den). Liksom förra året sponsrades festivalen av Swarovski och ett antal designers hade valts ut för att kreera en look tillsammans med märket. Även google sponsrade med ett VR-booth. Båda väldigt smart för instagrammandets skull, numera är ju det lika viktigt.

Föredrag 1: Samarbetet mellan mode & konst

Under första föredraget intervjuades Michael Burke, Sylvie Hubac (direktör för muséet Grand Palais) och Olivier Gabet (direktör för Les Arts Decoratifs, en del  av Louvren) under ämnet "Fashion and art - and interdependent relationship". Vi fick höra mycket om olika konstsamarbeten som Louis Vuitton gjort från Burke (artisten får oftast ett helt carte blanche att skapa utifrån!) och om vikten av kvalitet och att berätta en historia i samarbeten av Hubac. Gabet gav publiken en särskilt intressant insyn i hur det var att kurera Diorutställningen - som nu är komplett utsåld och kallas en "blockbuster exhibition" i museumsammanhang. Han berättade att publiken blir svårare och svårare - det måste vara wow och på en bra nivå. Alla ska kunna njuta av utställningen, även gemene man som inte ens vet vem Dior är OCH det måste imponera på inbitna modekritiker. 

Föredrag 2: Snapchat & mode

Andra föredraget stod Snapchat för, och där intervjuades Frankrikes CEO (som för övrigt var riktigt dåligt förberedd och famlade runt med sina presentationskort). Snapchat har tappat mycket sen Instagram lanserade stories och om jag ska vara ärlig så kändes detta måttligt relevant, men jag är ju å andra sidan inte snapchats största målgrupp. Snapchat brukas mest av vad som kallas Generation Z: de som är födda efter millennieskiftet. Dock gör ju detta också att man frågar sig om den målgruppen verkligen är intresserad av att Vogue Paris har börjat med weeklys under discover-fliken? (Ni vet, där man kan läsa olika tidningar. Förr var det mest amerikanska tidningar, typ Glamour). Eller att man som modemärke kan livesända sina modevisningar där? Kanske i framtiden, när Gen Z är lite äldre men inte nu. Dock har en redesign av appen annonserats och den ska tydligen göra det enklare för användarna att hitta nya personer att följa - något som underlättar för influencers som har flytt appen tidigare.

Föredrag 3: Caroline de Maigret 

Många känner säkert igen Caroline från instagram eller boken "How to be a Parisian". Hon var i yngre år modell och har jobbat mycket med musik men blev efter 40 års ålder uppsnappad som tidningen Jalouse nya reporter. Caroline berättade många fascinerande saker som hänt henne tack vare hennes instagram - och hennes parisiska streetstyle som fångade de amerikanska tidningarna för nästan tio år sen. Hon sa t ex att hon hittade sin stil först då (40 år gammal) och att hon inte hade en aning om att hon var typisk parisisk. Hon trodde snarare att hon hade bidragit till den nya sortens Parisienne, som är som vi känner henne idag: chic men alltid avslappnad och aldrig perfekt. Caroline talade om sin quirkiness och charm som sina starkaste urskiljande drag, och att hennes "imperfect beauty" (som hon själv betitlade det) idag har givit henne ett ambassadörskap för Chanel.

Caroline var en publikfavorit och fick väldigt många frågor från yngre instagramanvändande och bjussade på sina bästa tips: "var autentisk och inspirerande, ha kul och visa upp sådant som du själv brinner för så kommer den rätta publiken till dig." 

Föredrag 4: Emanuelle Alt (Vogue Paris) & David Sims

Sista föredraget var ett samtal mellan Emanuelle, chefred för Vogue Paris och modefotografen David Sims. De samtalade om sin 8 år långa professionella relation och om hur det är att arbeta i modebranschen idag. Återigen stressade de det faktum att det är kortare deadlines idag men att de måste producera mer material för fler kanaler och de ställde fråga - hur bra kan resultatet då bli?

David Sims är en av mina personliga favoriter och det jag gillar med honom är hans sätt att se på kvinnan i modefotografi: hon är stark, independent och så precis som modellen själv vill vara. Väldigt sällan en prop, som så ofta är fallet i andra fotografers bilder. David och Emanuelle delade med sig om deras kreativa process; de börjar ofta utifrån ett moodboard och inte sällan går de tillbaka till arbeten de gjort tidigare ihop. Dock är det viktigt att säga något nytt varje gång. David uttryckte det som att alla bilder kan vara vackra inom mode men det är först när de faktiskt säger något som de får en betydelse. 

I februari kommer ett helt nummer med 60 sidor bara fotat av Sims och det som drev honom? "Egot". Enligt Emanuelle har han dock ett stort professionellt ego och vill göra allt "for the page" men personligen är han inte en egoist. Däremot var han lite av en musikfascist och lät henne inte spela George Michael, till hennes stora förtret.

En av dagens reflektioner för mig var dock att varken Emanuelle eller David var särskilt haj på instagram - bör inte en chefredaktör (och en modefotograf för den delen) vara lite mer engagerade där? Tänk vilken möjlighet för Emanuelle att upptäcka nytt, spännande mode? (Även om inte just det är Vogues starka sida) Eller har det med åldern att göra? 

Efter det sista föredraget var det dags för mig att hasta ut i den kalla Parisluften och tacka för mig. Vi ses nästa år Vogue Fashion Festival!

22 november, 20171 kommentar

Bakom modekulisserna – en dag i en modestudents liv

Hej vänner! Jag tänkte att jag idag skulle dela med mig om hur en vanlig dag i mitt nya liv som masterstudent kan se ut. Och vad som komma skall den här veckan, då det händer mycket skoj. Veckorna fram till jul är heeelt fullproppade, men är det inte alltid så den här perioden? 

Vi dyker in i hur dagen har sett ut! Jag läser alltså en master i contemporary fashion design här i Paris, på en skola som ligger i 19:e arrondissementet. Jag brukar promenera dit varje morgon, en prommis som tar 35 minuter. Ett skönt sätt att starta dagen, även om första 20 minutrarna är i avgashöljda dimmor. På dagens schema stod ett seminarie i kursen Creative context, där vi har en riktigt cool lärare vid namn Paloma. Hon bär alltid blommor i håret och är allmänt badass och satirisk/rolig.

Den här kursen är upplagd för att vidga våra vyer och förstå att kontexten är av yttersta roll för att tolka konst, eller mode för den delen. Vi pushas i vårt tänkande och idag fick vi även uppmaningen att vara "weird" och "discomfortable" då det är först då man skapar något som är nytt för en själv. Men Paloma rådde oss även att kultivera det som gör oss till oss - alltså det som särskiljer en från alla andra och få det att växa. Bra råd, tack Paloma!

Efter semaniret väntade ett snabbt gruppmöte för ett av våra fyra grupparbeten som ska in innan jul (plus en drös individuella projekt, hörde jag stress?) och sedan bar det av neråt stan. Jag har i kursen Consumer behavior ett projekt på märket Roberto Cavalli så ett studiebesök i märkets flagship store på Rue Saint-Honoré väntade.

Säga vad man vill om Cavalli (och ja, jag hade mycket att säga innan jag gick in genom dörrarna) men vilket craftsmanship som finns i väggarna där. Och underbar personal. Så himla trevliga, jag blev t om inbjuden på ett VIP-event imorgon för ett släpp av en exklusiv kapselkollektion med drinkar och operasångare. Jag håller verkligen tummarna för att kunderna gillar den nya designen Peter Surridge har infört för kommande SS18. 

Skillnaden på detta och på detta som komma skall är enorm hos Cavalli. 

Efter besöket på Saint-Honoré passade jag på att ta vägen förbi Place Vendôme för att titta på Louis Vuitton-butikens nya exteriör. Wow faktor IRL kan jag säga. Väldigt fint med solen idag också.

Finaldestinationen blev Galeries Lafayette för att kolla in årets julskyltning. Dels är det ett personligt måste (ÄLSKA julen!) men också viktigt att ha koll ur modeperspektiv. Det kändes så roligt att just cirkus var det tema som valts i årets skyltning då vi gör en cirkusinspirerad kollektion i ett av våra grupparbeten. 

Resten av eftermiddagen gick till att skriva på mitt arbete om Cavalli. Jag förberedde ännu lite till för vår launch och för på lördag då jag ska på Vogue Fashion Festival - outfit måste väljas!

Sedan satte jag mig för att spalta ned planen för resten av alla deadlines (två till ska vara klara den här veckan) och då fick jag så ännu ett projekt i inboxen: min bachelorvalidering som också den skulle vara klar innan jul - och då kände jag att näe, nu krävs det vin. Och gick ut och tog ett glas. Och nu sitter jag här och bloggar till er och ska sedan försöka göra sista rycket på Cavallirapporten -  och så kan en helt vanlig dag i en masterstudents liv se ut!

Klicka gärna på hjärtat om du gillade det här inlägget så vet jag mer om vad ni gillar

[dot_recommends]

17 november, 20172 Comments

Tim Walker fotar 2018 års Pirellikalender i Alice i underlandet-tema!

HAPPY FRIDAY! Jag hoppas ni har en grym fredagskänsla i kroppen, om inte annat kanske ni får det efter att ha sett dessa fantastiska nya bilder från min favoritfotograf Tim Walker. Han har nämligen fotat 2018 års Pirellikalender!

Årets kalender är en riktig smällkaramell i dessa tuffa tider med en all-black cast stylad av brittiska Vogues Edward Enninful som själv säger detta: "To see a black Alice today means children of all races can embrace the idea of diversity from a very young age and also acknowledge that beauty comes in all colours". FINT!

Bland de fotograferades finns Whoopi Goldberg, Ru Paul, Sean Diddy Combs, Naomi Campbell och mina två favoriter Lupita Nyong'o och Adwoa Aboah.

Jag tycker att det är speciellt kul att de släppt lite behind the scenes-bilder. Såhär säger Walker själv om inspirationen: “I wanted to go back to the genesis of the imagination behind Lewis Carroll so that you could tell it from the very beginning again. I wanted to find a different and original angle.”

Hoppas ni får en fin fredag vänner!

[dot_recommends]

15 november, 2017Inga kommentarer

Julklappstips för modeälskaren

Äntligen är det dags att börja tänka på jul! Undertecknad har dock varit i jultankar sen någon gång i början av oktober men nu börjar det på riktigt bli legit att snacka jul. Så låtom oss prata JULKLAPPAR! Vad ger man en modetokig i julklapp? Jag samlade ihop ett gäng idéer här ovan och tänkte göra några till förslag innan jul. Så nu vet ni vart ni ska vända er när ni befinner er i julklappskris!

Den här omgången julklappar kostar allt från 180kr och upp till 1800 och de är garanterade hittar hos en modeintresserad. 

  1. Dress Scandinavian av Pernille Teisbaek för 181kr
  2. Julröd Korthållare från Prada 1800 kr
  3. Årets it-mössa från Acne: Pansy för 1199 kr
  4. Läppstift från Tom Ford i julröda nyansen Alain 340 kr
  5. Kitschigt men kul nagellack från Louboutin (lika skarp som klackarna!) i färgen Metalissime 500kr

[dot_recommends]

14 november, 2017Inga kommentarer

Besök på Peclers Paris – Franrikes främsta trendbyrå och sneakpeek på SS19

Idag var vi på studiebesök med klassen på Peclers Paris, en av världens äldsta trendbyråer. Ni kanske har koll på trendbyråerna WGSN och Fashionsnoops, i samma klass finns alltså franska Peclers. En trendbyrå är ett företag som arbetar med att förutspå trender. Både macrotrender (som lever 2-5 år) och mikrotrender (som gäller här och nu och ett par månader framåt). Nästan alla byråer jobbar med säsonger, en för FW och en för SS men t ex WGSN skickar ut info eller insights som de kallas hela tiden.

Det var superkul att få komma in och få en presentation av hur deras kreativa process ser ut och en tjuvtitt i SS19-böckerna. Många av de modekedjor och varumärken jag arbetat på använder sig av Peclers, därför var det väldigt intressant att få se det från Peclers synvinkel. Givetvis tog jag anteckningar och tänkte beskriva lite kort hur deras trendarbete ser ut:

FUTUR(s) - moderboken

Allt börjar med macrotrenderna, de som är övergripande och spinner flera år. Varje år kommer en FUTUR(s)bok ut och den arbetar ett speciellt team med konsulter och designers på Peclers med. FUTUR(s) handlar om attityder, sociala och kulturella strömmningar och visar aldrig upp några produkter. Boken + en workshop kostar 7000€ men sen är det också giganter som Nike och Citroën som köper den och den riktar sig till top management.

Kreativa processen - uppstartsmöte

För varje säsong kommer som sagt en serie böcker ut och det startar med ett uppstartsmöte. 25 designers sätter sig ned med sina moodboard och sina senaste inspirationsförälskelser. Här är det fritt fram, man tar med det man känner för allra mest just nu. Det kan vara minnen från en resa man gjort, en utställning man sett, färgade sidenband eller annat. Sedan kokar ett kreativt team ihop allas intryck till 45 stycken gemensamma färger som färgas in inhouse - alltså helt egna färger och inte efter något pantonesystem. Dessa färger blir sedan...

The color book

Med boken kommer alltså de 45 färgerna, både infärgade i små tofsar och som fyrkanter längst bak i boken. Även sju stycken olika färgscheman gjorda av de 45 färgerna följer med som är anpassade för olika branscher - t ex underkläder eller sport. I boken visas också möjliga harmonier, det vill säga hur man kan blanda färgerna och med vilken mängd av varje - vilken färg är basen och vilken är kickfärgen?

The inspiration book

Bok nummer två är också ett resultat av uppstartsmötet. Inspirationskommitén sätter sig ned och samlar ihop alla minnen till uttryck, t ex vilka resmål, restauranger och utställningar som väntas ha gjort stora avtryck. Här kan man ju fråga sig om Peclers rapporterar om trender som händer eller om de själva tar fram trender iom att ca 400 färgböcker säljs varje år. De själva sa att visst innehåll, t ex key pieces-boken är ren rapport från modevisningarna men att de i övrigt är mycket medvetna om att de faktiskt bidrar till skapandet av trender.

Specialized books - beauty, lifestyle, womenswear, menswear etc

Inspirationsboken är sedan bas för de mer specialiserade böckerna. Totalt varje säsong kommer tio böcker ut, allt från dammode till barn och inredning. Härunder faller boken Key items, som sades vara Zaras bibel. Keyboken är alltså en analys av modevisningarna och den kommer ut en månad efter att catwalken har kallnat. Tre månader senare kan du se trenderna hos vissa butiker alltså. 

Jag frågade om de skapar något av sitt innehåll själva och ja, det gör det. På bilden ovan kan ni se en liten PP-logo och det betyder att de tagit fotot själva just för den trenden - ca 15% av alla iconographiques (eller foton & skisser som det heter på svenska) skapar de själva. Övriga hittar de i böcker, tidningar och på nätet. (Tydligen har de någon typ av journalistlicens så de får lova att återpublicera fotona.) 

En annan intressant frågeställning som kom upp var om de vänder sig till lyxmärken och svaret där var så bra så det måste jag ta med: ja, det gör de men i huvudsak till massmarket-märken. För lyxmärken anser de att det viktigaste av allt är att man är "true to the brand" och inte hoppar på för mycket trender. Allting ett märke skapar (tänk i nivå med Céline) måste följa märkets egna design och grundvalar. 

Det svaret gjorde mig glad. Allt är alltså inte om att följa trender, och ha det senaste. Passar det inte ditt brand så blir det bara fel. Jag håller med massor här. 

Sedan fick vi en rundtur i kontoret som var riktigt stort. Jag vågade inte fota (det brukar vara en big nono) men många av mina klasskompisar spelade in instagramstories för glatta livet! Så nästa gång får jag också göra det. Det var i alla fall ett underbart, rätt så organiserat kreativt kaos med inspiration från golv till tak. Backar fyllda med textilier, hela väggar med tidskriftssamlare proppade med magasin och moodboards så man kunde simma i dem. Ni får två bilder, en på mig utanför och en inifrån kontoret ut mot andra sidan av kontoret. 

Allt som allt var det ett superinspirerande besök och också ganska peppande. Jag kände att det blev bekräftat att jag har bra koll på processen efter mina jobb med trender och att jag nog kan göra ett gott jobb själv, utan att betala 7000€ 😉 

Vad tyckte ni om det här inlägget? Och vad tycker ni om den illiga gröna färgen som Peclers förutspår för SS19? Tryck gärna på hjärtat om ni gillar den här typen av insight i modevärlden så får jag koll på vad ni vill ha mer av 🙂 

[dot_recommends]

12 november, 2017Inga kommentarer

10 år i modebranschen del 3 – hjälp jag vill inte jobba med det här?

Det är söndag och ni kanske är sugna på något lite längre att läsa och vad bättre att plocka upp tråden på serien om vad jag lärt mig under mina tio år modebranschen. Idag är det dags för del tre, tiden när jag jobbade på ett stort svenskt företags huvudkontor (som jag inte får nämna vid namn då jag skrivit på sekretessavtal) och upptäckte ett och annat.

Del tre tar vid 2010, i andra året i plugget. Utbildningen jag gick i Borås, Proteko, hade en stor fördel: 26 veckors praktik ingick. Det som lockade många till utbildningen var också samarbetet med det här stora företaget. I andra året fick alla i klassen söka betald praktik på inköpsavdelningen på huvudkontoret som sedan kunde bli en fortsättning efter avslutad utbildning.

 

På den tiden ville jag inte bo i Stockholm men jag bestämde mig ändå för att söka för erfarenhetens skull. Och boy, var det en erfarenhet. Rekryteringsprocessen var den mest krävande jag hittills hade stött på. Vi fick skicka in våra ansökningar och nästan hela klassen åkte upp till Stockholm för att gå på intervju. Jag blev intervjuad av en kvinna med stoneface och hade ingen aning om hur det gick. Jag fick ganska kluriga frågor om hur jag hade reagerat i situationer, om hur jag hade agerat om jag hade en egen butik osv. Efteråt kände jag att jag ville ge mer så jag bestämde mig för att skicka in ett par nya referenser till HR-kvinnan jag hade som kontakt och det tror jag faktiskt var nyckel till att jag fick det. Läxa: ge alltid lite till i ansökningsprocesser, överraska arbetsgivaren och visa hur gärna du vill ha jobbet! 

För ja, jag fick jobbet! Vi var sju i klassen som fick tjänster och jag hittade ett boende ute i Bergshamra (en förort vi moget nog döpte om till Bajshamra) med två av mina underbara klasskamrater. Jag blev placerad på en avdelning riktad till en ung målgrupp med mycket attityd, den näst mest trenddrivna på företaget. Superkul! Men det gällde också att vara på tårna. Många av mina nya kollegor var väldigt drivna och det gällde att hänga med. Något jag vanligtvis fann mig väl i (och förmodligen anledningen till varför jag blev placerad där) men just då mådde jag inte så bra privat. Jag trivdes inte i Stockholm som stad, var lite halvt deprimerad och åt dåligt. Dålig förutsättningar om man ska prestera på topp. Läxa: mår inte själen bra går ingenting bra. Du kan inte prestera på topp om du inte tar hand om dig först!

 

Bild på 23 år ung och småvilsen Sandra på Gamla Stans gator.

Företaget var som sagt väldigt stort. En så stor maskin har sina fördelar: bland annat fanns en fantastisk jobbrestaurang där man kunde köpa subventionerad lunch (no more matlåda!) och vi fick gå på utförsäljningar nästan jämtPå andra ställen jag varit på har det varit max en gång per månad. Den materiella lyckan alltså! Vi blev väl omhändertagna som praktikanter också; vi fick följa med på julfester, se en speciellt arrangerad modevisning för personalen och fick gå utbildningar. Många jobbperks med andra ord!

Det var dock en annan sak som kom upp till ytan efter ett tag: jag upptäckte att jag inte ville jobba med inköp. WHAT! tänker ni kanske nu, jag gick ju en utbildning fokuserad just på det?? Ja, och jag tänkte detsamma - varför kändes inte det här rätt?

Jag bad därför att få skugga en designer en dag för att se hennes jobb och det kändes mer rätt - jag ville ju åt kreativiteten! Jag frågade hur det såg ut på jobbfronten men där var beskedet: "har du inte en designkandidat blir det svårt." Men jag var ändå glad över att ha upptäckt vad jag ville jobba med. Läxa: känns inte något bra i ett jobbsammanhang, bromsa och kolla upp dina möjligheter!

Jag åkte hem efter två månader och kände mig lite vilsen. Hur jag löste detta får du läsa i nästa del i följetongen.

 

Klicka gärna på hjärtat om du gillar dessa inlägg eller fråga på om du har några frågor! Del 1 hittar ni här och del 2 hittar ni här.

[dot_recommends]

8 november, 2017Inga kommentarer

Lanvin i trubbel, Diorkopior och rokad i LVMH – veckans Paris fashion report

Hej onsdag! Så har två veckor passerat sen sist och det är dags för en ny Paris fashion report om vad det snackas om i Paris modevärld just nu. Vi dyker ner!

LVMH rokad

LVMH gick ut med en rokad som heter duga idag. Sidney Toledano går från tjänsten som Diors chief executive till ledare för hela LVMH Fashion Group och Fendis fd chief executive Pietro Beccari ersätter honom. Det tisslas om att Dior är lite skraja - visserligen går Maria Grazia Chiuris kollektioner bra i butik men pressens mottagande är rätt igenom ljummet så LVMH hoppas att Pietros italienska bakgrund och jobb på Fendi (där Maria också jobbat) ska göra dem till ett mer sammansvetsat team som får fart på Dior. Personligen upplever jag hela rokaden som ett game I like to call "vita gubbar byter välbetalda jobb med varandra" but what do they care.

Diorkopior lurar influencers

Ett uppmärksammat fall i Australien har fått många att fundera på hur det egentligen står till på instagram. En modeagency vid namn Borrow My Balmain poppade upp i landet för några veckor sedan och utlovade äkta Dior, Balmain och Balenciaga till de som DM:ade kontot. I veckan började dock flertalet användare förundra sig lite över hur olik Diorkjolen var originalet och när instagramkontot Diet_Prada tog tag i saken var den biff. Influencern bakom kontot kommer ha en del att förklara. Här i Paris skakar folk på huvudet och förundras över hur lättlurade man kan vara.

Lanvin är i fortsatt pengatrubbel

Sen Alber Elbaz kom i krock med taiwanesiska ägarinnan Shaw-Lan Wang kring hennes ovilja att investera i företaget har det inte gått något vidare för Lanvin. Bouchra Jarrars tid som creative director blev knappt ett år och Oliver Lapidus, som tillträdde i juli, avfärdas av de parisiska modevetarna som totalt ointressant. Ouch. Äntligen verkar det dock som att Shaw-Lan gläntar på plånkan och stöttar upp med pengar till företaget. Vi kanske kan hoppas att en del av pengarna går till ett bättre designteam.

Nästa års MET-gala-tema är klart!

Som en bubblande, rykande färsk världsnyhet så här på onsdagskvällen kan vi läsa att nästa års tema på MET-galan blir modets förkärlek för katolicismen och dess uttryck. Det hela känns väl ganska rätt i tiden med bland annat Guccis och Diors frekventa religiösa belåning från religionen? Läs mer här om den spännande utställningen och räkna med att vi kommer se ÄNNU mer religion i kollektionerna framöver!

Denna veckas modeillustration är gjord av grymma Sara Rabin, go follow!

[dot_recommends]

7 november, 2017Inga kommentarer

Yves Saint Laurent museum i Paris

I fredags förra veckan var jag och mina nyblivna klasskamrater på det nyöppnade och upphaussade Yves Saint Laurent museumet. Vi fick vänta i tre(!!!) timmar för att komma in men vet ni vad - det var värt det! I alla fall om man är en modetokig student som kommer in gratis (annars kan man förboka biljetter på nätet, tips tips). Nu tänker ni antagligen "men vad i allsin dar kan ha varit så fantastiskt att det var värt att vänta i tre timmar?" Jo, det ska vi ta oss en titt på!

Ett litet, intimt och noga kurerat museum

Anledningen till att det tar så ruskigt lång tid att komma in på detta museum är att det är litet och att upplevelsen är uppbyggd kring en särskild ritual - man börjar med en film, följer utställningens snitslade bana, får se en till film och släpps slutligen in i det innersta: Yves egna studio where all the magic happened. Som modestudent kan jag säga att just den här biten var fantastisk - att få se stället där en så stor modeskapare inspirerats och kreerat fick håret att resa sig på armarna. Att inte behöva trängas med en miljard andra människor när man gör detta (det hade aldrig fått plats!) gör upplevelsen ännu finare. Du känner dig speciell!

Yves Saint Laurent - den gängliga killen från Algeriet som tog Paris med storm

Yves växte upp i Oran, i Algeriet med franska föräldrar och visade tidigt tecken på att han älskade kläder. I en dokumentär om Yves (som går att se i bitar på youtube) berättar hans mor om hur han gjorde om ett plagg vid tre års ålder. Vid 14 års ålder hade han en dag suttit vid matbordet och sagt att hans namn skulle stå i guld på Champs-Elysée och ritade designs till påhittade kunder och förde anteckningar om hur mycket de kostade. Vid 17 års ålder flyttade Yves till Paris för att börja på Chambre Syndicale och han skrev till dåvarande chefredaktören på Vogue i Paris, skickade med sina skisser och bad om råd. Chefredaktören fann dem helt enastående och kom sedan att introducera Yves för Christian Dior där Yves tränades upp och senare tog över vid blotta 21 års ålder efter Diors hjärtattack i oktober 1957. Och resten är historia.

Under sin tid var han drivande i mycket, men är kanske mest känd för att ha introducerat safarijackan, smokingen för kvinnor och som den förste designer att använda women of color som mannekänger. Idag tänker kanske inte gemene man på vad Yves åstadkom under sin tid, men han var den förste levande designern som förevigades med en utställning på MET museum i New York - så viktigt var hans inflytande!

Han använde också mycket referenser från Nordafrika där han växt upp och han och hans livskamrat Pierre Bergé (som också är en av nyckelspelarna till YSL:s framgång och som gick bort bara några veckor innan muséet öppnade) hade även hus i Marrakech, jardin Majorelle där många av hans kollektioner kom till. Där hängde även dåtidens kändisar som Rolling Stones och Andy Warhol. 

 

 

Kreativitet, flärd och regler som bryts

Yves Saint Laurent var en man med ett extremt öga för detaljer. I utställningsvideos berättas om hur han bad skomakaren ändra på skosiluetten en millimeter - och det gjorde hela skillnaden enligt skomakaren. Han var även väldigt duktig på accessoarer och stod för hattarna och smycken tillsammans med sin musa Loulou de la Falaise.

Hans många klänningar som inspirerats av konstnärer är också ikoniska; Matisse, Picasso och Mondrian finns alla tolkade i YSL-klänningar.

Ja, som ni förstår kan jag verkligen rekommendera en tur till Yves Saint Laurents museum i Paris! Ni kan förbeställa biljetter här om ni inte är sugna på att vänta i tre timmar (men ni får nog vänta lite ändå; det såg ut att vara en kö som tog sin lilla tid även för dem). Öppningsutställningen pågår fram till September 2018.

1 november, 20171 kommentar

Manchesterbyxor, lyxdeo och The Gift – November wish list!

November är här! Det kan inte vara bara jag som längtat - snaaart är det helt och hållet godkänt att börja julpeppa. Själv har jag lyssnat på den här mysjullistan hela dagen #sorrynotsorry osv. Men det jag tänkte vi skulle snacka om idag är vad undertecknad är gruvligt sugen på att införskaffa nu.

 

1. Manchesterbyxor, vida sådana

Har spanat på dessa byxor ifrån Stories men fick tips av Nadia på Damernas om de här från COS. Lite enklare att bära och förmodligen ett bättre köp då formen inte är lika trendkänslig. Ser så O-T-R-O-L-I-G-T gosiga ut och we all need som gos i dessa tider. (Hade gärna sytt ett par själv men sjukt svårt att få tag på cord på meter i Parre tydligen).

2. Basker!

Har en vit och en svart basker sen gammalt men vill ha en i färg. Kostar tre euro på valfri turistbutik härnere så tänkte kanske (högst troligt) skaffa en i varje färg. Får se om jag tycker jag passar i det den här gången eller ej.

3. Kroppsvänlig deodorant

Såg att Makeitlast skrivit om ekovänliga dojdojs och vill börja med det nu. Ska se till att svänga förbi en Aesop-butik i veckan och sniffa, förhoppningsvis gör den här deon jobbet.

4. Månadens bok - The Gift av Lewis Hyde

Som ni vet älskar jag att läsa (hehe eller köpa) böcker, och gärna böcker om kreativitet eller mode. Så den här månaden önskar jag mig The Gift som ska vara en bok för alla som är aktiva i någon sorts konstform. (Btw, för mer modebokstips, spana in det här inlägget).

That was all! Månadens tilltänkta DIY-bidrag till gabban kommer upp inom kort. Vad önskar ni er för November?

31 oktober, 2017Inga kommentarer

Newsflash: Christopher Bailey lämnar Burberry (nudge nudge, wink wink Phoebe Philo)

Sticker emellan med en liten newsflash då det idag blev offentligt att Christopher Bailey lämnar Burberry efter 17 trogna år som märkets chief creative officer. Han blev sparkad av nya CEO:n Marco Gobbetti som tillträde i juni 2016. Marco är känd för att, tillsammans med Phoebe Philo, ha tagit Céline till nya höjder så att... Kanske vi kan tro lite mer på ryktet om att Phoebe är på väg till Burberry som jag rapporterade om förra veckan? Den som lever får se!

 

Bilder från Burberrys see now buy now Fall 2017 collection och Célines FW2017. Vad tror vi om detta?

Detta bildspel kräver JavaScript.