Browsing Category

Creativity

Fashion My work

Making of: galaklänningen inför Influencers of Sweden-galan!

Hej vänner! Ja, jag berättade ju lite snabbt här om dagen att jag ska på gala nästa vecka – inte vilken gala som helst utan Influencers of Swedens award gala! KUL VA?!

I och med att jag jobbar med det jag gör (designar kläder alltså) så kändes det ju rätt att sy min egna galaklänning. Sagt och gjort! Jag tänkte här dela med mig av processen när jag gjorde den.

Inspiration

Den här klänningen kommer att ingå i min FW18/19 kollektion som ska vara klar i slutet av februari och ni har ju sett detta inspirationsboards som jag jobbade fram under våren.

scandienne fw 18 19 colors

Från detta övergripande boards, som visar vilka färger, vilka platser och former som inspirerar, skapar jag mindre beståndsdelar som jag vill ska ingå i kollektionen.

En sån beståndsdel är en festlook – festkläder brukar vanligtvis ingå i en höst- och vinterkollektion. En influens som jag fortfarande gillar och som hänger i är glammigt 70-tal med långa klänningar och mycket tyg. Och som ni ser ovan vill jag även jobba in mycket skandinavisk natur – där tänkte jag genast att den här festlooken kunde vara en klänning som symboliserar en nattsvart decemberhimmel med stjärnor som gnistrar!

För klänningssiluetten kollade jag in klassiska bilder från 70-talet på Diana Ross, Bianca Jagger och Twiggy i Biba.

En nutida ikon jag ofta inspireras av när det kommer till ambiance och mood är Florence Welch.

Music as inspiration

Hon har dessutom gjort en helt fantastisk cover på Stand By Me för tv-spelet Final Fantasy och exakt som den sången låter vill jag att klänningen ska kännas som.

Fabric sourcing

Jag har ett arkiv med tyger jag köpt på mig under åren och hade det perfekta in mind. Ett ribbat jerseytyg med silvrig lurextråd i. Så här ser det ut på riktigt nära håll!

 

Work in progress

Med en bas i förra höstens sammetswrapklänning började jag arbeta om mönstret. Jag vill ha en stor bellsleeve och skarpare urringning.

Testar förra årets mönster. Fixar och rättar till.

Syr en ny toile (prototyp) och rättar till ännu lite mer. 

Kollar så att tre meter tyg räcker för alla mönsterbitar. Mönsterpassar.

Alla bitar utskurna och på väg att sys ihop!

Och snart är den klar! Jag håller liiiite till på det färdiga resultatet, allt kan ni ju inte få på en gång 😉 på fredag får ni se så håll utkik på instagram och sen i bloggen såklart!

Vad tycker ni om den? Och vad tycker ni att man ska ha för skor till??

Fashion My work

Arbetet med att skapa en modekollektion – från A till Ö

Hej söndag! Hoppas ni har en underbar helg. Här har vi ätit svenska(!) smörstekta kantareller på macka, fisksoppa och tittat på ett gammalt avsnitt sommartorpet. Sedan packade Oscar ihop sina saker, tog på sig dubbelknäppta kavajen och jag gick med och vinkade av honom på Gare du Nord då han skulle ut på jobb. Nu sitter jag här och ska påbörja arbetet med en galablåsa – för ja, jag ska på gala! Influencers of Sweden delar ut pris på en gala i oktober i Stockholm och jag ska dit.

Men mer om det i ett annat inlägg. Idag tänkte jag visa hur man arbetar med att ta fram en kollektion. Det är ett låååångt och ganska krävande arbete vilket många kanske inte tror. Så häng med bakom kulisserna när jag visar min designprocess!

Kollektionsstart

På ett företag så brukar man följa en kollektionskalender, eller en fashion buying cycle där man följer säsongerna (Spring/summer, fall/winter) och genom att räkna baklänges vet när man måste starta upp nästa kollektion för att klara av ledtider med produktion tills det att plagget måste vara ute i butik. När jag arbetar är jag ju dock helt själv men gillar ändå att arbeta i liknande cykel. Jag hade kollektionsstart för Modern Riviera SS18 i mars i år, vilket är nästan ett helt år i förväg.

Trendarbete

Innan kollektionsstart har man oftast fått till sig ett gediget arbete av en trendgrupp på företaget, eller fått gå på trendpresentationer med Swedish Fashion Council och liknande. Jag är återigen helt själv, så jag hade en vecka med egen trendspaning. Jag hade ju innan detta arbetat med trender för just SS18 och redovisat det i februari så jag behövde inte jättemycket tid för själva trenderna. Mer tid för att veta vad JAG ville säga och kände för med min kollektion. Det såg ut såhär:Bilder och foton i mängder från min egen kamera, från arkiv och museum på nätet, konstnärer och tidningar. Och givetvis sociala medier som pinterest och instagram.Allt detta kokades ner till teman och influenser som jag ville baka in i min SS18-kapsel. Jag sparar allt i en bok, en så kallad research book.

Research Book

Alla jobbar olika, en del skissar mycket eller fyller hela sidorna med kollage men jag gillar rena sidor. Tidigt 30-tal föll mig i smaken.Likaså rivieran, och då speciellt hotellet Belles Rives som vi bodde på 2015Mer konstnärer och mönster som inspirerade från den tiden.

Moodboards & Färgscheman

Efter detta satte jag ihop moodboards. Ett för färger och ett för själva känslan jag ville att kollektionen skulle ha. På det pinnade jag även mina material som jag sourcade.

Fabric sourcing

Ja, måååånga resor till tygmarknaderna blev det. Man klämmer, känner och tar foton och ibland får man ta ett miniklipp. Jag hade även en del i arkivet som jag kunde använda. Jag ville att även materialen skulle tala för rivieran, men då den moderna rivieran. Så det blev en vacker jacquard med lurextråd i, ett ljusblått scubaliknande och ett randigt bomull/linne som jag ville kombinera med en fantastisk vacker och dekorerad spets. Och siden på det.

Skisser

Efter att man har sina färger och tyger klara så kan man börja skissa. Så här blev mina.

Moulage / prototyper

Efter skisserna så börjar man med toiler – alltså testsyr mockups för att se om det funkar. En del plagg, som den plisserade blusen, draperade jag fram.

Plaggtillverkning

Andra plagg använde jag basmönster som jag justerade. När jag sedan var nöjd började jag tillverkningen av de faktiska plaggen. I ett större företag brukar man skicka ut måttlistor eller mönster som en direktris gjort till leverantören. Sedan skickas prototyper fram och tillbaka mellan kontoret och tillverkaren. När man till slut är nöjd godkänns ett prov och fabrikören har grönt ljus att sätta igång med tillverkningen.

Fotografering & styling

Sedan ska ju givetvis allting fotograferas och stylas inför release till showrooms, tidningar, egna webben etc. På ett företag skickas speciella fotoprover till marknadsavdelningarna som används vid shoots och som får hänga i pressrum, och det ett bra tag innan de kommer ut i butik alltså.

Ni vet ju hur det gick till när vi fotade min kollektion för portfolion, som en light plåtning för ett magasin.Med bästa teamet fotades det en väldigt varm julidag.

Och snipp snapp snut, så var arbetet med kollektionen slut, fyra månader senare! 🙂 mer av resultatet ser ni HÄR.

På ett actual klädmärke följer ju givetvis mycket annat också, fix med hangtags, allokering och för att inte snacka om budgetarbetet som inköparen gör i början av kollektionen. Men här har ni i alla fall ett litet smakprov på designbiten i kollektionsprocessen. Hoppas ni tyckte det var intressant, i så fall får ni gärna klicka på hjärtat nedan.

Och DÄR gick startskottet för nästa kollektion, FW18/19!

 

My work

Women Social Club Paris

Hej vänner! Jag har haft en riktigt lång dag med PV (modemässa) och trendspan på stan för en kund så jag kommer hålla mig kortfattad. MEN, jag har haft en så himla trevlig kväll med WSC, nätverket jag har halkat in på här i Paris!

Grymma tjejer mitt i karriären som bott här ett tag (eller kommer bo här ett tag), och som gillar att peppa och stötta andra kvinnor – kan det bli bättre? Påminner mig så himla mycket om när jag startade och roddade Damklubben i Göteborg, älskart!

Kanske att det t om blir någon träff där jag håller i något ämne. Jag tänker trendspaning för våren och hur man fixar looken SS18 på ett mer hållbart sätt? Ja vi får se! Gott sällskap, grym föreläsare, gott vin och goa tranches – komplett kväll iallafall! Tack WSC och tack Monsieur Matthieu!

Med det tackar jag för den här dagen och bjuder på några snaps på girlsen ❤️

My work

Att vara en influencer – #jagärinos

Ordet influencer brukar engagera de flesta. Ofta talas det nedsättande om begreppet (speciellt då bland människor som inte är så insatta i det arbete en influencer faktiskt måste göra) eller så är det företag som är på jakt efter sätt att marknadsföra sig till sin önskade målgrupp som har märkt att det hajpas en hel del kring ordet influencers. Det råder även en viss förvirring även hos oss som har som hobby eller som jobbar med att vara just en influencer. För allas skull tycker jag att vi till att börja med ska kika lite på vad ordet betyder.

Vad är en influencer?

Influencer betecknar en inflytelserik person som ofta har en stor följarskara i sociala medier – personen följs för att den har en förmåga att beröra, inspirera eller uppröra människor med sitt innehåll. Oftast är innehållet skapat av personen också (sen finns det så kallade ”inspirationskonton” som bara repostar andras innehåll men don’t get me started there).

Bloggbranschen, som numera inkapslas i influencer marketing-branschen, har länge varit en bespottad sådan. ”Hur svårt kan det vara att blogga lite om vad man ätit idag” eller ”hur många skor kan man blogga om” är exempel på meningar som yttrats. Personligen tror jag att det faktum att branschens innehåll skapats av främst kvinnor också har gjort att den fått låg status av män (don’t get me started there heller). Nu håller det dock på att ändras av driftiga girlbosses som tar tag i branschen som så länge tillhört dem (men tjänats mest på av män i olika managementbolag). Och framförallt av Influencers of Sweden – ett branschnätverk för och av influencers runt om i Sverige. Inos (som det förkortas) fungerar lite som ett fackförbund för medlemmarna och har som syfte att utbilda influencers i de lagar och regler som finns samt se till så att de inte utnyttjas i dåliga deals med företag som tjänar på deras kunskap och målgrupp. En rätt fet förening alltså.

Dessutom finns det många influencers som är experter på sina områden och som är extremt nischade inom sitt ämne. De skulle tidigare kanske bara kallas experter men nu har de en stor (gratis) sociala medie-arena att få ut den på.

Hur blir man en influencer?

Ja, den här frågan är svår att svara på. Men helt klart är att du måste arbeta mycket för det, varje dag och ofta i flera år innan du blir stor på sociala medier. Du måste ha engagerande material och posta speciellt utformat material för din nisch. Influencers of Sweden har många tips om hur man går till väga för att växa sin närvaro på nätet och det finns till och med gymnasieutbildningar i dag i hur man blir en influencer. Det är helt enkelt ett nytt yrke, vare sig gubbiga (förlåt, men det är ofta gubbar) äldre män tycker om bloggare.

Olika nivåer av influencers

Nu är branschen snart mer än tio år gammal och det har vuxit fram olika nischer och nivåer av influencers. Jag är en mikroinfluencer  – alltså en person med mindre följarskara men med en rätt nischad profil: jag skriver om livet som frilansande modedesigner i Paris och bloggar på en mer modevetenskaplig nivå. Mikroinfluencers har ofta väldigt engagerad läsarskara och stor möjlighet att nå ut till många av de som följer.

Många av mina läsare är också de kreativa personer (ca 75% av dem är kvinnor i åldern 25-40) och så himla coola så jag är extremt försiktig med vad jag puttar ut här – jag är väldigt rädd om dem och vill att de ska hitta inspirerande innehåll här som känns genuint och håller hög klass.

Det kan ibland vara svårt att avgöra om mina idéer håller måttet och det blir ibland ensamt att båda jobba som frilansare och bloggare och då är t ex ett nätverk guld värt. Att dessutom ha spaltat ned mina tankar och mål med bloggen hjälper enormt, då har jag något att benchmarka min idéer mot hela tiden.

Nu till det tråkiga – I veckan så fick jag se en ”debattartikel” från stora aktörer i branschen. Flera företag är arga för att, som de påstår, Inos inte företräder branschen. Det är så fel på så många plan. Inos företräder oss – skaparna av innehållet och kreatörerna av känslorna. Inos är en förening utan vinstintresse där många av medlemmarna gör föreningsarbete pro bono och att företag, som har som affärsidé att ta en del av kakan för influencers, blir sura när Inos inte går i deras ärende – ja det är bara så osmakligt.

Det är de HÄR som är Inos!

Vill ni läsa mer om vad Inos faktiskt är så kan ni läsa mer under hashtaggen #jagärinos på instagram och hos flera av medlemmarna här:

Min klockaregård

Reaktionista

Fitnessfia

Fstvs

Vegokäk

Baking Babies 

Resfredag 

Paulina Gunnardo

Jonna Jinton

Underbara Clara

Macken XYZ

Therese Wiksten – Jag är inos

Maria Björkamn – Jag är Inos

Maja Hurtigh

Jennifer Sandström – varför influencers of Sweden

Madeleine Stenberg – Jag är Inos

New York – my bite of the big apple

Malin Lundskog – Alla mina roller

Bara brittiskt  – Om att ta bloggare på allvar

Boden By Night

My work

Frilanslivet – hur går det på jobbfronten?

Nu har jag varit tillbaka i Paris i exakt tre veckor och ni kanske undrar vad jag har för mig, förutom att umgås med peppiga distanskollegor och kompisar i Amsterdam. Ja ska vi ta en titt på vad jag sysselsätter mig med?

Vad händer på jobbfrontent?

Jag har sen sista projektet för La Redoute i juli inte haft några inkommande uppdrag, förutom ett liiitet rullande som inte ger överdrivet med dollaz. I semestertider var det självvalt då det verkligen inte var mycket kvar av mig efter en tuff vår med pressat schema + kollektionsarbete för Scandienne på det. Dock hade jag jättekul med kollektionen så jag tror det gjorde att jag klarade det. Efter en månad i Sverige mår jag bra igen, även om vissa krämpor i kroppen inte vill ge med sig (hej nackproblem). Jag är dessutom tillbaka i bloggform, vilket känns väldigt kul. Ni kanske har märkt att jag puttar ut inlägg ganska ofta nu och schemat lyder ett nytt inlägg söndag till torsdag. Så kom ihåg att titta in här ofta!

Sen jag började frilansa har jag varit bortskämd med jobbtillfällen som lagts i mitt knä. För hösten vill och behöver jag stå på egna ben. Vart börjar man egentligen? Och vartåt vill jag? Ja, det är inte en lätt fråga. Sen jag steg ut på semester i slutet av juli har det varit måååånga idéer på tapeten på vart jag ska. Jag har:

  • Gjort ansökan och kommit in på en skola för att slutföra en bachelor modedesign (då jag har en svensk yrkesexamen som ingen här förstår + en ettårig certificate här behövdes ett år till för det). Jag drabbats ständigt av impostor syndrome och tycker det vore rätt najs med ett litet stycke papper som svart på vitt säger att jag faktiskt är lika bra som alla andra. Sådetså.
  • Tackat nej till skolan då det blev hutlöst dyrt trots att jag bantat ner tuitionkostnaden med 50%. Är redan skuldsatt hos CSN så det räcker.
  • Kollat om man kan översätta examen jag har till en fransk motsvarande. Det kan man. Det tar fyra månader och kostar 5000kr.
  • Spånat 1000 miljarders miljoner gånger på om jag bara ska ta och starta mitt egna märke där JAG får bestämma till 100% och där jag skulle få använda alla strängarna på den där lyran jag slipat på i så många år.
  • Lika många gånger fegat ur pga svag ekonomisk styrka för tillfället.
  • Känt sjuk ångest över att inte ha en fast inkomst och dessutom bo i en dyr europeisk storstad.
  • Har dessutom saknat att jobba i ett större team med folk som lyfter en och med ett klarare syfte.

Så hur gick jag vidare här? Jo, till slut blev svaret rätt uppenbart. Jag kan inte försvara att bo kvar i Paris om jag inte skaffar mig en fast inkomst eller börjar sälja in mina tjänster like a pro till höger och vänster. För att citera min käre pojkvän: jag gjorde det ju inte lätt för mig genom att välja Paris som bas. I Sverige hade det varit andra bullar tror jag.

Säkert är i alla fall att jag sen jag kom tillbaka jobbar med min portfolio och jobbansökningar. Så hej, här har ni människan som just nu spyr på att ”sälja in sig själv” genom klatchiga, pretto personliga brev och är lite sådär för ivrig på att höra av sig till folk och styra upp nätverksdejter. Förlåt världen.

Men nu när jag ändå är i farten kan jag ju marknadsföra min tjänster även till er, kära läsare. Jahopp, inte heller ni kommer undan!

Kolla gärna in min linkedin med mina mode- och sociala mediefärdigheter här, hojta om ni vet någon som söker nån som mig eller släng ett mejl till contact at sandranicole. se om vad ni har på hjärtat så styr vi upp under tillsammans.

Jag kan dansa också.

My work

Universum fortsätter tjoffa grymma människor i min väg – besök av Studio iN i Paris!

I går mådde jag tjyvigt som sagt men jag hade ju koll på att Maja & Atta (som ni kanske känner igen från instagramkontot Perfectionmakesmeyawn) var i stan för att gå på Maison & Objet och då kunde inte en liten förkylning stoppa mig – på med sminket och ut i den rosa solnedgången för att hänga med de här grymma tjejerna!

Atta och jag jobbade på Lindex samtidigt men vi känner faktiskt varandra mest från sociala medier. Älskar det! Vet inte hur många fina människor jag fått lärt känna via instagram och twitter, ja sociala medier överlag. Atta & Maja är inredningsstylister för de som missat och riktigt drivna kvinnor med världens skönaste instastories – ni måste följa dem! Vi hade en grym middag med mycket snack om instagram, entreprenörskap, inspirerande miljöer och att våga drömma fram stora planer. Det ska bli fruktansvärt kul att se vart de här tjejerna tar vägen i framtiden.

Vi åt på Les Sardignac som ligger i 9:e, både nära mig och tjejernas hotell. Så trevlig personal och smaskig mat. För att inte tala om instagramvänligt tak! 

Så in nu på bums och följ tjejernas inspirerande inredningskonto här. Det kommer hända massa skoj där framöver. Happy tisdag!

Creativity

Behind the scenes-bilder från plåtningen av Scandienne på Grand Amour

Happy måndag hörrni! Hoppas er dag har startat bra. Jag har gjort massor av grejer men inte riktigt fått ordning på just det där jag tänkte ha bockat av idag – lite av en manic Monday? Hur nu manic det kan bli när jag jobbat i förkylningsmunderingen: mjukisstickat och snorpapper. Ja, herregud så icke-glammigt. Men vi kan ju ta en kik på något annat kul, som var liite mer glammigt. Behind the scenes-bilderna från plåtningen vi gjorde på Grand Amour! (Resultatet hittar ni här och här förresten).

Dagen startade med svintidigt frukost och call time för teamet. Hållpunkter hade staplats upp av undertecknad.Sandra satte igång her magic och gjorde Céline ännu finare. Vi höll till på Hotel Grand Amour som sagt, och dagen innan när jag och Matilda checkade in upptäckte jag att Elle UK hade checkat in på samma hotel och också skulle plåta i närheten. Dock inte på terassen, som vi, så den fick vi som TUR var ha i fred *pheeew*Jag var förste ljustestare.Quick break mellan tagningarna för fix av hår, make och kläder.Matilda slet som ett djur i diverse poser för att fånga Célines fabulösa poser.Vi förälskade oss i brandtrappsutrymmet och fotade mycket där.Sedan drog vi ut på stan för att fota vid en underbar stentrappa tjejerna hade scoutat tag på. Mindre underbar är den använda kondomen som ligger i vänstra hörnet vid trappsteget Céline står på. Thank god för photoshop!Många händer fixar och rättar till.Sista looken på stan byts om till bakom en handduk på stan. Modeller alltså, sicket skinn på näsan de har!

Efter att alla looks var klara firade vi med sushilunch som Oscar levererade (alla fick hjälpa till!) och efter det så fotade Matilda lite bilder på mig i min kostym. Just där och då var jag ett ras av trötthet, stress, upprymdhet, värme (det var typ 30 grader varmt) och glädje. Ni kan se det på mina ögon. Men ändå så jävla lycklig.

Kände mig som en bosslady sittandes på en matta med bossladymotiv (ja ni ser kanske vad den föreställer…). Ibland får man uppfylla drömmar om man ser till att de händer själv!

Tack återigen till världens bästa team,

Matilda – fotograf med bas i Stockholm som ni hittar på facebook här

Sandra Chung – HMUA med bas i Paris som ni hittar på facebook här

Céline Guo – Modell med bas i Paris vars book ni hittar här.

Och tack till Oscar som peppade och stöttade och mig själv som styrde ihop allt, sydde tills fingrarna blödde och pallade trycket. En är fan inte dålig ibland alltså!

My work

Scandienne – Modern Riviera SS18 – såhär ser sommarkapseln ut!

Dags att visa del två av kapslar som vi fotade i Juli! Det här är en del av SS18-kollektionen som jag jobbade med i våras och jag kom att kalla den Modern Riviera. Det är en mix at skandinaviska former i franska material och färger med inspiration från den franska rivieran. Jag har massa process- och inspirationsbilder som visar hur jag gått tillväga för att komma fram till kollektionen som jag tänkt posta på mitt portfoliokonto på instagram. Nu kikar vi på de fina bilderna vi fick till!

Location: Hotel Grand Amour

Team: fotograf Matilda Sveningsson, HMUA Sandra Chung, Model Céline Guo och Stylist/designer jag

 

My work

Scandienne – 3 in 1 Dirty pastels – min första kapsel ser ut såhär!

It’s out! Första minikapsel jag gjort till mitt Scandienne! Gah!

Location: Grand Amour Hotel, 10arr Paris

Team: Fotograf Matilda, HMUA Sandra, Modell Céline och designer/stylist/projektledare: jag. Så GRYMT team!

Info om kollektionen: Den har än så länge arbetsnamnet 3 in 1/Dirty Pastels. Tre looks för tre olika roller en kvinna kan behöva hoppa in i på en dag. Business girlbossen, chillaxade hemmasköningen och peppade partyprinsessan. Kinderäggskvinnan så att säga. (Jag funderar även på att kalla den ”Den heliga treenigheten”.) Skämt åsido, jag inspirerades av cleana, enkla linjer, en smutsig pastellig färgskala och så lite kickass strösslat på det. Hope you like it!

Vi fotade även en större kollektion till, Modern Riviera SS18 som jag lägger upp i dagarna också. Håll utkik!

På frågan om VARFÖR jag har gjort detta och om det är till salu: nej, tyvärr är inget till salu (for now men om folk gillar det så kanske jag får tänka om??) och det är gjort för min egen skull/min portfolios skull. Feel free to share eller klicka på hjärtat om du gillar det!

My work

Insikter efter en månads semester – det här tar jag med mig in i höststart!

Hej hörni! *vinkar glatt*. Här har det varit semester ett bra tag som ni kanske märkt. Jag tänker inte låtsas som att jag tog en sociala medier-paus eller liknande för att vara ”här och nu” eller något annat fluffigt om att vara närvarande – bloggen och instagram strök helt enkelt på foten under semestern för att jag var för buzy. Det fanns inte tid då jag snickrat ihop ett fullsmockat semesterschema. Lusten och fotohetsen fanns dock, så vi får väl se om jag kanske lägger upp mer i fotoformat senare.

Ikväll tänkte jag faktiskt istället blogga om vad som hände på insidan av mig, om vad jag tar med mig från den här semestern till i höst och inför nästa semester. Ja, när man får göra annat ett tag och bryta mönster (speciellt hetsiga, stressiga mönster som jag hade precis innan vi styrde kosan mot Sverige) så märker man av ett och annat. Här kommer ett gäng insikter jag fått av semerre 2 lax 17:

Familj och vänner is the shit

Ja här står någon och slår in öppna dörrar hehe, men det är ta mig tusan jäkligt lätt att glömma bort ibland. Att vara hemma med min familj gjorde verkligen under för min själ. De känner mig så himla väl och jag behövde inte låtsas, vara glad hela tiden eller tassa på tå kring dem. En kväll bjöd min syster oss på drinkafton och jag skrattade mycket och på riktigt, något jag insåg att jag inte gjort på länge. Och sedan ska vi snacka vänner dårå, säga vad man vill om att bo utomlands men det är ibland ett enda långt frienddejtande. Precis när man gått och blivit nära med någon så flyttar hen hem och så är man tillbaka på ruta ett och får börja om med att scouta upp någon som är lika weird som en själv. Alltså puh. Därför är det så underbart med vänner som man kan plocka upp tråden med exakt där man lämnade den. Som peppar och stöttar och fyller i så att man får sin egna ihoppusslade, extended family. SÅ! Mer prio på att träffa vänner och familj. Det får kosta lite i plånkan med resor men så länge vi bor så här så får det svida för det är så himla värt det. Och du som bor med nära till din familj, se till att vara lite mer tacksam för att du gör just det.

Jag behöver pauser

Alla behöver vi tillfällen att återhämta oss från intryck, sociala sammanhang och annat men jag har insett att jag kanske behöver det lite oftare. Jag är en högsensitiv person (mumbojumbo-diagnos eller ej, den stämmer på pricken på mig) och jag tar in ALLT och ALLA via mina sinnen. Något som är kanonbra när man jobbar med kreativa saker och att tolka ting. Men mindre bra i andra sammanhang. Att t ex gå på bio är inte en ”avkopplande upplevelse” för mig, jag sitter på helspänn rakt igenom och att lyssna på musik i hörlurar när man ska sova är tortyr i min värld. Kort sagt – jag behöver tyst och lugn ofta för att återhämta mig. Även från sociala medier-bruset som jag ÄLSKAR (ex pinterest, instagram) då det är en enorm källa till inspiration. Tänk att det skulle ta 30 år innan man in såg det!

Min kropp är allt jag har

Apropå punkten ovan och apropå den extremt obehagliga matförgiftning jag fick med mig till Luxemburg i helgen: jag har återigen fått en påminnelse om att jag måste vara rädd om både min kropp och mitt sinne. Även hur kropp och hjärna påverkar varandra. Sommarens stress har satt sig i axlarna som låter som när någon knaprar skorpor när jag rör på dem. Inte bra! Vissa saker är verkligen inte värt det, oavsett hur fina titlar/projekt man får på CV:t eller coola människor man träffar eller häftiga ställen man får se. Mår man inte bra kvittar allt guld i världen.

Rent praktiska, andra bra saker jag insett: Nästa sommar ska vi se till att dela upp semestern smartare. En vecka på varje ställe istället för lite här och där och kanske även hyra något eget någonstans istället för att få lite mer egentid. Och vi ska spendera mer tid på Österlen och i Bohuslän. Jag ska inte packa så många strumpor. Jag ska bada minst en gång. Det var nog det!

Har du lärt dig något eller insett nåt under din semester? Do tell!